Vi måste vidare

Ta en bok. 

Slå upp valfri sida i början av boken. 

Skriv en text baserad på femte meningen på sidan. 

Boken heter Sankmark av Jhumpa Lahirir. Sid 15. Meningen lyder: Ett bistert följe, en människohjord.

Uppe på kullen stannade hon och drog efter andan. Hon vred på kroppen och tittade bakom sig. Nedanför henne slingrade den sig som en fet lång orm. Det bistra följet, människohjorden. Hon var tvungen att fortsätta, annars stod hon i vägen för folkmassan. Förmodligen skulle de inte lägga märke till henne utan gå rakt på henne. Över henne. Genom henne. Bara trampa vidare. Inte stanna. De flesta hon såg stirrade långt in i det som låg framför dem. Det okända. Främmande. I tanken redan framme vid målet. Måste vara så för att klara att hålla sinnet i schack. Inte bli galna. Inte ge upp. Det lockade att bara lägga sig ner och dö. Trots skymningens svalka svettades hon. Och frös. Grannfrun som lunkade bredvid henne tittade snabbt åt hennes håll. Hennes ansikte var randigt av svett och smuts. Hon nickade och tecknade med ena handen.

”Kom. Vi kan inte stanna. Vi måste vidare.”