-
Du måste
stänga fönstret, det drar. Jag fryser. Fatta det någon gång.
Hennes
axlar darrade till i en ofrivillig rysning och hennes snedvridna perfekt målade
rosafärgade smala läppar visade tydligt hur missnöjd hon var. Hon reste sig upp. Med ena foten drog hon
till kontorsstolen så hårt att den åkte iväg bakåt och kolliderade med
bokhyllan med en smäll. Några röda pärmar åkte i golvet med ett brak. Det
brydde hon sig inte om. De smala klackarna på hennes röda pumps klapprade mot
parketten när hon med bestämda steg gick fram till en klädhängare där det
hängde en mörkblå kraftig fleecetröja. Hon tog tag i tröjan, slet av den från
galgen och satte den på sig. Den var några storlekar för stor, dessutom
troligtvis av herrmodell. Han fnissade när han såg hur tröjan nådde henne till
knäna och ärmarna räckte långt nedanför fingertopparna.
-
Vaddå? Ser
jag lustig ut eller?
Återigen
grimaserade hon. Den här gången lät hon ena mungipan dras utåt så att kinden
blev som en liten bulle.
-
Ja, en aning.
-
Begrunda länge
att det är ditt fel.
-
Men jag dör
ju av värmeslag annars.
Han
knäppte upp den röd- och blårutiga flanellskjortan så att hon kunde se
svettfläckarna på det vita bomullslinnet han bar under. Snyggt bröstparti, tänkte hon och studerade
honom på riktigt för första gången. Hans blonda korta snagg. Lustigt faktiskt, att
han hade riktigt lysande svarta ögonbryn till det ljusa håret. Men ens vågade
hon inte möta hans kisande blå ögon. Tänk om hennes uppsyn avslöjade vad hon
nyss tänkt? Mer än en gång hade hennes vänner sagt att det var en baggis att
läsa av hennes ansikte. Hon rodnade urlätt och ögonens uttryck gick inte alls att
kontrollera.
-
Du, jag tror
inte vi ska jobba i samma rum. Vi passar inte ihop, fortsatte han.
-
Är du säker? vågade
hon genmäla, la huvudet på sned och tittade på honom lite från sidan.
-
Vad menar…
Han
tystnade och gav henne en lång blick.
-
Vad menar du,
upprepade han och tog några steg fram mot henne.
Du får tydligt fram det i laddade situationen. Undrar över ord som genmäla och begrunda, om de är medvetet valda för att fånga atmosfären, eller om det är ord som du brukar använda.
SvaraRaderaGillar skarpt, vill veta mer om personerna och vad som händer sedan. Känner suget, dragningen dem emellan. det kommer hastigt på på slutet, cool vändning. En aning för mycket information per mening i första stycket, men det är dels tycke o smak och dels något som man jobbar med i ett senare skede om man tänker använda texten till något mer.
SvaraRaderaGillar energin mellan dem
SvaraRaderahaha ja hon var nog lättläst... bra tempo
SvaraRadera=) vårkänslor!!
SvaraRaderaojojoj rätt in i situationen igen, du har en otrolig förmåga att bara slänga fram situationen där den är rått enkelt men ändå oenkelt.
SvaraRaderaSpännande, väl skildrat.
SvaraRadera