Hon föll tungt. Riktigt duktigt klumpig kände hon sig. Den gracilitet som hon alltid trott att hon hade ett stort mått av föreföll fullständigt försvunnen. Stora kallsupar med dyigt grumligt insjövatten gjorde att hennes huvud nästan exploderade och frustande som en flodhäst klöv hon vattenytan. Omtumlad och yr landade hennes ögon på den skara människor som befann sig på träbryggan ovanför henne. Alla stod en aning hukade med händerna på knäna, böjda över kanten på bryggan. Med stora runda ögon betraktade de henne.
- Hur gick det? Balansen var kanske så där, eller vad tycker du själv?
Ha ha ha.. Ett skräckscenario..!
SvaraRaderaJättebra beskrivet..
Oj oj oj... låter som nåt jag skulle kunna göra... haha!
SvaraRaderaHåller med Hasse: Jättebra beskrivet! :)
Ajdå. :)
SvaraRaderaAng kommentar hos mig. Det är nog bara för hand du skriver "förfärligt illa". Sådant du skriver här är både välskrivet och fullt läsbart. :) Förresten så har jag hört att en usel handstil är ett tecken på intelligens.
SvaraRaderaBra skrivet, och texten ger vibbar av annat
SvaraRaderahaha
SvaraRaderakänns som om det är kräftskiva
skräckscenario verkligen!
SvaraRaderaMycket med fall idag. En kollega ramlade rakt i mina armar. Men vi var inomhus åtminstone.
SvaraRadera