Det är något med mig och telefoner. Det hakar upp sig. Jag blir förvirrad. I förra veckan skulle jag ringa till min bror på hans jobb.
- Hej! sa jag, det här är Martins bror.
- Nehej! Det tror jag inte på, hördes i andra änden av tråden.
Nej, jag är ju faktiskt hans syster och det hörs säkert. I enlighet med det uttalandet sa jag så här när jag ringde till min mans arbete härom dagen:
- Hej! Jag är Dennis man, sa jag.
Receptionisten trodde mig inte. För att komplettera med ett lite annorlunda exempel. Idag ringde det internt på min jobbtelefon och i displayen såg jag namnet ”Sofia”. Ni förstår säkert vad jag sa när jag svarade och jag heter inte Sofia.
Är det någon som kan ge mig ett råd om hur jag ska bli av med min speciella vimsighet?
Tycker det låter charmigt jag. Så av mig får du inga råd :)
SvaraRaderaSkicka SMS? Maila? Nej, jag har inga goda råd att ge.
SvaraRaderaDet är väl bra att kunna roa folk med så lite som en felsägning. =)
SvaraRaderaHa ha. Kan känna igen det. Tror att de flesta tycker det är lite småroligt!
SvaraRaderaFortsätt att bjuda på dig själv tycker jag.
SvaraRadera