Ett semesterminne

De är på väg i bil till Spanien. Rullar långsamt in i Volendam i Holland. Det är den 26 juni 2004. Parkerar bilen på det lilla torget i stadens centrum. Väl utanför bilens skyddande pansar slår den mot dem. Spänningen. Den skälver i luften. Det är mitt på eftermiddagen, dallrande sommarvarmt. Få människor är ute, men trots tystnaden går det nästan att fysiskt ta på oron i de trånga gränderna. Ikväll ska Sverige och Nederländerna mötas i en kvartsfinal. Det är EM i fotboll. Överallt hänger holländska och orange flaggor ut från de öppna fönstren.

Klockan är sju på kvällen när Lisa och Martin kliver in i en bar längs hamnpromenaden. Därinne är det fullständigt tomt på gäster. På väggen mitt emot baren hänger en enorm filmduk. Framför står bruna pinnstolar i rader.

- Excuse me, can we stay here and look at the quarter final tonight?

- Yes of course. Please sit down in the bar. Would you like a drink?

Lisa och Martin sätter sig i baren och får varsin öl. Ska det komma fler eller blir det bara vi? Klockan hinner bli tjugo i åtta. Då händer det. De kommer i strömmar, skrattar, pratar och bullrar högt, klädda i orange t-tröjor och kepsar. Pinnstolarna ockuperas. Lisa och Martin börjar känna sig lite obekväma. Ska vi tala om att vi är representanter för motståndarlaget? Ja, det är nog bäst. Två svenskar på sjuttio holländare.

- We would like to tell you, we are from Sweden.

Martin lutar sig över bardisken och teaterviskar till bartendern. Han betraktar Martin en sekund, ögonen glittrar, öppnar munnen och ropar ut över baren. På holländska. Glädjerop börjar skalla mellan väggarna. Ögon riktas mot Lisa och Martin, alla höjer sina glas. Cheers! Cheers! Good luck!

Matchen blir en av de mest spännnade Lisa någonsin sett. Nej förresten, den mest spännande. Kampen avgörs med straffar och nej åh nej! Zlatan missar sin! Holland vinner. Ett öronbedövande dån fyller baren. Lisa och Martin försöker göra sig små, så osynliga som möjligt. Förlorarna. I sin iver och lycka vräker en holländare ölglaset fullt med öl över axeln. Ölen kommer farande rakt i famnen på Lisa. Hmm. Det är nog dags. Blöta av ölskvimp drar sig Lisa och Martin ner från barstolarna, omärkligt makar de sig långsamt mot dörren, smiter ut i natten.