Drama (tanka)

Rädslan för andra

gör att hennes blod isar

håller hakan högt

Hör dem teaterviska

att hon är en dramaqueen

Toppen

Höjdpunkten på året. 

Är det så det ska upplevas? 

Nu för tiden vill jag egentligen inte. 

Förtränger så gott det går. 

Låtsas att jag klurar och klurar, räknar och räknar. 

Fast det är klart att jag vet. Alltför väl.

Bara

"Varför är du så arg jämt?" sa han, satte huvudet på sned och log.

Hon kände hur ilskan på ett litet kick invaderade hennes kropp.

"Taggarna ut ständigt, eller?" fortsatte han.

Hon darrade av indignation och öppnade munnen för att ropa rakt ut. Inget ljud kom över hennes läppar. Full av ångest stirrade hon på honom.

"Hur är det med dig, gumman? Du är alldeles röd i ansiktet."

Han lutade sig fram över bordet.

"Jag skojade ju bara. Det förstår du väl?"

Förmåga

Det är på grund av självkritiken jag slår huvudet i väggen hela tiden. Jag önskar att jag kunde vara vänligare mot mig själv. Att jag insåg att jag inte är ensam om att göra fel. Om jag lyfte blicken skulle jag förstås se alla gränslösa misstag människor med makt över andra gör runt världen och som påverkar många fler. Mina felsteg påverkar allra mest mig själv. Jag vet ju det. Jag vill förlåta men har inte förmågan.

Lucia

Morgonen är så skum

ljuset oss brister

i alla våra rum

önskar vi solister

Då kommer solen hit

Lucia med hela sin svit

av alla tärnor

av alla tärnor

Du kan själv sjunga med i texten genom att gå in på Youtube, följande adress:

https://www.youtube.com/watch?v=wSNdKFrLvyE

Jag

Om femtio år finns jag inte kvar

Då är jag sedan länge mull och stoft

Eller kanske finns jag till

Är en del av en människas hud

eller tulpanens röda kronblad

Den som blommar i månaden maj

Hoppets tid

Idag

Jag stirrar ut genom sovrumsfönstret. Decemberregnet vräker sin väta över asfalten och får den att blänka i dunklet. En vindil tar tag i en man som kommer gående på trottoaren. För att inte tappa balansen stannar han tvärt. Tar några snedsteg. Han hukar, fortsätter med möda sin vandring. Så med ens. Mannen stannar igen. Han vrider huvudet uppåt. Regnvatten strömmar över hans ansikte och rinner nerför halsen. Han skrattar, tittar rakt på mig, höjer ena armen och viftar. Som om han vill att jag ska ansluta mig till honom i en regnfest. Jag slänger på mig en regnkappa och rusar ut. Plaskar genom vattenpussarna och kommer fram till honom. Kastar mig i hans blöta famn.