"Varför är du så arg jämt?" sa
han, satte huvudet på sned och log.
Hon kände hur ilskan på ett litet kick
invaderade hennes kropp.
"Taggarna ut ständigt,
eller?" fortsatte han.
Hon darrade av indignation och öppnade
munnen för att ropa rakt ut. Inget ljud kom över hennes läppar. Full av ångest
stirrade hon på honom.
"Hur är det med dig, gumman? Du
är alldeles röd i ansiktet."
Han lutade sig fram över bordet.
"Jag skojade ju bara. Det förstår
du väl?"
LÅter som en trist översittartyp, bara väntar på att han ska säga Lilla Gumman.....
SvaraRaderaVisst gör det, Pia!
Radera"Gumman" är ett ord som förmodligen skulle göra mig minst sagt irriterad om jag inte var det redan. "Lilla gumman" är ännu värre.
SvaraRaderaJo det är ju härskarteknik. Förminskande. Tack Znogge!
RaderaIgenkänningsfaktorn är hög från upplevelser tidigare i livet. Så skönt att inte leva i en sådan relation längre. Bra skrivet Ethel!
SvaraRadera