Du sa inget när du gick
Öppnade bara dörren
Smällde inte igen den
Dörren gled långsamt
Stängdes med ett lågt knäpp
Jag satt kvar i soffan
Reste mig aldrig
Jag var för stolt
Käkarna fastlåsta
Läpparna hopklistrade
Kunde inte säga förlåt
Du kom inte tillbaka
Hur kan jag vinna dig åter?
Fin
SvaraRaderaVacker! :)
SvaraRaderaMycket vackert, och sorgligt. Stolthet är ofta av ondo.
SvaraRaderaEn blandning av stolthet och lite ånger .... snyggt.
SvaraRaderarakt och ärligt
SvaraRaderaJa det är nog svårt det .
SvaraRaderaärligt som sagt fint
En annan tolkning av återvinna, det gillar jag. Lite vemodigt men åh så vackert.
SvaraRaderaDen som smugit sig bort lämpar sig nog inte vidare, slås jag här.
SvaraRaderaSkickligt framställt.
Det gick rakt in i hjärtat ...
SvaraRaderatack för kommentaren,
SvaraRaderatvärr är det inte din dator, utan det var ett tag sen vi fick en puff, kan ha att göra med bloggers meltdown för ett par dagar sen. gör som några av oss och kör på gamla puffar istället...
Vackert och sorgligt... och fyndigt på samma gång! Gillar.
SvaraRaderaTack! för din fina kommentar på "Var är vi". Har själv ett par (minst) tolkningar som jag känner mig ok med och nu fick jag ett par till..:)
SvaraRadera