Bokmässan är slut. Utan tvivel känner
många en sorts tomhet. Tiden mellan två bokmässor.
Med snabba steg gick hon uppför Avenyn,
mot Götaplatsen och svängde sen vänster ner mot Korsvägen. Det regnade
kraftigt. Och blåste. Typiskt göteborgsväder, sa hon högt för sig själv. Tur
att hon i sista stund grabbat tag i höstjackan med kapuschong. På långt håll
såg hon den. Kön. Som ringlade sig långt runt hörnet ner mot Scandinavium. Väninnan stod
och väntade vid ingången.
– Aldrig att jag står i den kön.
– Vi går och fikar istället.
Fyrtiofem minuter senare var kön
kortare. De fick varsin stämpel på insidan av handleden. Inne i salen. Sorlet var smärtsamt
högt. Samtidigt som de slingrade sig emellan horder av människor försökte hon
höra vad väninnan sa, som gick snett bakom henne. Efter en stund struntade hon i
det. Under den ryckiga vandringen runt montrar och besökare såg hon kända
ansikten. Hon ville gå fram, presentera sig. Benen vägrade, läpparna var
fastlåsta. Huvudet tungt.
– Du vi går och tar en fika till.
– Jaa!
Nästa år kanske...
SvaraRaderaBokmässan missade jag i år.
SvaraRaderaDär har du skälet till att vi alltid åkte på torsdagen eller gick in på fredagsförmiddagen. Samtidigt är det inte så dumt att fika heller. Det finns några ställen att välja på i staden. Kram Bosse
SvaraRaderaSaknade bokmässan innan men gör det inte nu längre. För mycket folk.
SvaraRaderaBara att konstatera att det inte är något för mig. Hoppas att jag kommer ihågdet till nästa år :-).
SvaraRaderaBokmässan kräver mycket fika....
SvaraRaderaFika är helt ok men jag är avundsjuk på alla som var där i år. Nu har jag bokat hotell till nästa år!!
SvaraRadera