Sådan

Kraftlös. Utmattad. Hon släpar fötterna. Tungt, tungt de få stegen ut i badrummet. Undviker att se sig själv i spegeln. Genom sin beslöjade blick ser hon konturerna av någon som höjer armen och tar ner den elektriska tandborsten ur badrumsskåpet. Den surrar högt. Det surrar i hela huvudet, i tänderna, i tungan. Åter igen öppnar hon skåpet, tar ut en karta med små vita avlånga piller. Trycker ut två stycken som hon sväljer utan vatten. Hon darrar av köld, kilar snabbt tillbaka till sängen. Stegen tillbaka gör att hon kippar efter andan. Andetagen smärtar, hon drar varsamma inandningar, blåser sakta ut. Iklädd ljusblå flanellpyjamas med mönster av små röda hjärtan, lägger hon sig under duntäcket, på högra sidan. Hela livet har hon haft en sådan pyjamas, ända sedan hon var liten flicka och mamma sydde. Nu sydde hon själv. Mönstret kan variera, men hon vill att det ska vara naivt, påminna om hennes barndom. Hon huttrar och drar upp täcket så långt det går och ändå funkar att få luft in i näsan. Högra handen placerar hon under kinden. Efter bara någon minut sprider sig hettan genom kroppen. Vågor av glöd. Hon kastar av sig täcket. Fryser.