Vägleda. I vilka sammanhang behöver vi vägledas? När jag ”slår upp” ordet på Wikipedias hemsida leder påfallande många referenser till texter om religion. Kristendomen ansåg (anser?) att människan behövde lotsas genom livet, både vad gäller tro och vardagligt leverne. För det första var det strängeligen förbjudet att göra Gud uppretad. Barnuppfostran med de tio budorden som rättesnöre var förstås grundläggande, äktenskapet heligt och det fanns inte annat alternativ för ett barn än att lyda sina föräldrar. Lönskaläge var absolut förbjudet.
Lönskaläge? Jag fortsätter mitt letande på Wikipedia. Det visar sig vara en typ av hor. Det fanns tre olika slags hor, nämligen just lönskaläge som innebar en sexuell förbindelse mellan två ogifta parter. Vidare fanns det enkelt hor, där bara ena parten var gift och dubbelt hor förstår ni säkert vad det innebar. Jag fortsätter att läsa om straffen som utmättes för otukt . Ett dunkelt illamående stiger upp genom kroppen, halsen blir trång. Jag måste sluta läsa. Frågan dyker upp i min hjärna. Vem vägledde egentligen de makthavare som bestämde och utförde vedergällningarna? Vem kontrollerade att de styrande levde ”rätt”?
Än sämre mår jag, när jag tänker på att liknande och till och med mycket vidrigare bestämmelser kring tvåsamhet fortfarande idag är vardag för många runt om i vår värld.
Intressant vinkel.
SvaraRaderaBra skrivet.
SvaraRaderaLäskig och vidrig "vägledning"...
Håller med om att man blir illamående...
Intressant läsning.
SvaraRaderaAng kommentar hos mig. Ett föräldramöte blir en studie i skenhelighet. En stor del av föräldrarna kommer inte. Förmodligen är det de föräldrar som anser sig vara mest skötsamma som kommer och de ska överträffa varandra i att vara duktiga.
Väldigt väldigt intressana frågeställningar.. Dom fyller lätt en rödvinsnatt.. Och jag håller med till 100%. Tänk att det kan vara så svårt att analysera sitt eget idag... Tack Ethel
SvaraRaderaInressant!
SvaraRaderaMin karaktär skrockade nog för att han märkte att även hon drabbades av några extra hjärtslag, och då kom av sig lite grand.
Verkligen intressant. Och finns mycket att säga om. Och uppretas över.
SvaraRaderaTänk att en fundering kan leda till en annan... Och tänk att just detta sätt att möta och bemöta människor inte bara sker runt om i världen, den sker även i närområdet. Kanske är det just därför många tycker tanken är läskig? Själv har jag slutat att förvånas, jag står för det jag tycker och det jag tror på och än vill jag klamra mig fast i tron och hoppet att merparten faktiskt själva ska få välja. Och jag kan bli oerhört upprörd över tvångsgiftermål hit och dit. Att föräldrarna ska bestämma vem man ska gifta sig med för att horoskopen är rätt eller för att familjen anses vara rätt. När ska man förstå (ja nu är det mina högst egna funderingar) att låta kärleken spira och få vara där den är förmodligen kommer leda till en mycket bättre värld. Jag tror inte på stening, bålbränning och tortyr... Jag tror på värme och omtanke.
SvaraRaderaNär människor säger : så här är det förstår du, då är det dags att dra öronen åt sig.
SvaraRadera