En ny djup klunk ur det vida strutformade glaset med Dry
Martini strilar genom halsen och svider hela vägen ner i magen. Hjärncellerna
gungar, svindel lurar i pannan. Hon vänder halvt om halvt på huvudet och ser
sig omkring i lokalen. I barens brunröda bordellaktiga dunkel syns både
människor i grupp och ensamma män jämte några få ensamma kvinnor. Som hon
själv. Egentligen bara en till ensam kvinna förutom hon, när hon ser närmare
efter. Finns inte en rimlig chans att hitta en partner här. Ingen lägger märke
till henne, alla är fullt upptagna med sig själva. Och faktum är att hon inte
ser en enda goding. Trots det mjukgörande alkoholmättade filter som sitter
precis framför hennes ögon och som hon förgäves försöker blinka bort. Vad gör
hon här? Vad är det för mening?
Ett hårt tryck över bröstet gör att hon kippar
efter andan. Mår illa. Hon lyfter sina fötter iklädda rubinröda pumps från barstolens
fotstöd, häver sig ner på golvet. Händerna tungt vilande på bardisken. Kroppen känns
så oformlig och åbäkig. Skallen spinner loss. Det här funkar inte, hon har noll
balans. Någon bakom henne tar ett kraftigt tag runt hennes midja.
Spännande upptakt! vad händer sedan?
SvaraRaderaJa, man blir nyfiken...
SvaraRaderaJa, vad händer sedan? Bra och vemodig text.
SvaraRaderaFint beskrivet. Gillar särskilt det mjukgörande filtret.
SvaraRaderaVill gärna läsa en fortsättning.
SvaraRaderaEn vanlig kväll på stat... Utmärkt, toppen!
SvaraRaderaBlir alltid glad av texter (och filmer) som låter en fylla i själv. Det blir som en välgörande knuff in i nya och spännande världar man inte hade en aning om att de fanns. Så tack för att man fick läsa!
SvaraRadera