En öl

Han satt på en barstol och tog djupa klunkar ur ölsejdeln. Hon tyckte sig kunna höra att han efter varje slurk rapade lågt. Som av belåtenhet över den goda ölen. Känslan att han med jämna mellanrum kastade värderande blickar på henne. Hon kunde inte med säkerhet påstå att det inte var inbillning. Men en märkbar retning i baknacken gjorde henne medveten om aningen. För att kunna få bättre uppsikt över mannen vred hon på överkroppen en aning. Under tiden lyssnade hon samtidigt på Karin vars läppar konstant formade ord. Precis då såg hon att han gled av barstolen, satte ena handen i byxfickan och tog upp ett kort som han gav bartendern. Mannens figursydda vita skjorta följde ryggens form. Hon såg en minimal molnformad fuktfläck mitt mellan skuldrorna. Så vände han sig om och deras blickar möttes. Några steg, sen var han framme.

"Du är vacker."

En förunderlig tanke poppade i samma ögonblick upp i hennes skalle. Vem är vacker? Vad gör just henne vacker? Efter några sekunder insåg hon att hon inte svarat. Fast det var ju faktiskt ingen fråga. Karin stirrade på henne. Inte med ett leende, utan hon hade ett argt uttryck i ögonen och munnen var indragen så att läpparna försvann in i en grimas.

"Får jag sätta mig ner?"

"Javisst", sa hon samtidigt som hon la märke till hur Karin ruskade på huvudet.

Strunt i Karin. Hon vände sig till mannen.

"Kan jag bjuda på en öl?"