Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

tisdag 3 maj 2016

Finnas till


"Argsinthet", sade hon. "Ursinne är du full av. Du är så rasande jämt. Det gör ditt liv till ett litet helsicke. Ser du inte det?"
"Jo, kanske..."
Jag tyckte att det var helt naturligt att vara förbannad på livets orättvisor. Jag kunde inte låta bli annat än att reagera.
"Du kan inte ta på dig världens alla bekymmer och lägga på dina axlar", fortsatte hon. "Det kommer att sänka dig en vacker dag. Eller en vanlig simpel dag. En dag som inte är så olik alla andra. Du måste förstå att du finns till, att du lever här på jorden, inte främst för andras skull utan för din egen.
Jag stirrade på henne. Kunde hon ha rätt? Det lät så egocentriskt.
"Låt dina tankar reduceras till din nära omgivning. Fundera på vad du kan göra i  din egen tillvaro. Se allt som finns runt dig. Dina närmsta. Annars blir du heltokig. Och vad hjälper det, vare sig dig eller andra?"
"Du är så himla klok."
"Jag bara säger som det är."
"Jo, kanske..."


9 kommentarer:

  1. Det var banne mig en helomvändning :-)
    /kram

    SvaraRadera
  2. Väldigt tänkvärt! Jag har själv varit en sådan som funnits till främst för andra. Håller på att ändra på det nu.

    SvaraRadera
  3. Tack för era kommentarer! Och bra Piedra att du gör det du gör ;-).

    SvaraRadera
  4. Jag tycker att mäniskor idag engagerar sig alldeles för lite i det som är viktigt i omvärlden. Istället sitter de och glor på olika tävlingsprogram på TV där människor ska jämföras och slås ut, degraderas till ett intet. Allt medan de sitter i sin kokong och har fredagsmys med chips och onyttigheter. Nej, kliv ut från den skyddade världen och se sig om lite. Det finns så mycket att göra som är bra, så mycket att ta tag i.

    SvaraRadera
  5. Tack för kommentarer Birgitta och Kraka. Jag tror tricket är att välja en sak att engagera sig i. Att bestämma sig. Annars går man sönder. Alla kan gör något. Alla kan göra lite och göra skillnad.

    SvaraRadera