Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

torsdag 28 januari 2016

Längtan


Längtar till något gör jag hela tiden. Och det verkar bara bli värre med åren. Det är en tveeggad känsla. Både positiv och omvänt, negativ och förlamande. Men att bara vara i nuet känns både oengagerat och fantasilöst. Carpe Diem förstår jag inte alls. Så pretentiöst. Löjligt rent av.
Att jag ofta längtar tillbaka till en tid som varit känns obegåvat, egentligen. Nedbrytande. Jag som trivs så bra med min tillvaro. Ändå gör jag det. Kanske är det inte längtan, tänker jag, utan nostalgi? Eller är det samma sak? Längtan eller nostalgi över den tid som flytt. Och inte kommer tillbaka. 

Ibland lyssnar jag på Mando Diao och Strövtåg i Hembygden. Trots att den är uttjatad. Men jag måste. Bara av den anledningen att jag försätts i en skön, meditativ melankoli. Jag ser min barndoms trakter framför mig. Bruksbygden med butiken mitt i byn, röda faluröda arbetarlängor och den vita herrgårdsbyggnaden med den enorma parken runt omkring. Längtar tillbaka. Fast jag är fullständigt medveten om att där skulle jag inte alls vilja bo idag.
Jag vill inte ändra på hur jag känner. Jag vill längta. Hela tiden. Det är bara skönt.

6 kommentarer:

  1. Fint! Ja, är det egentligen någon skillnaden mellan att längta tillbaka och känna nostalgi? Intressant tanke!

    Jag gillar också "Strövtåg i hembygden"

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  3. Härligt att varit med om sånt man kan längta tillbaka till. som en god god karamell att ta fram o slicka lite på.

    SvaraRadera
  4. Det är viktigt att vi har en längtan plus att vi trivs med dagen som vi nu lever i. Bra formulerat om en längtan/ kram

    SvaraRadera
  5. Jag längtar också, kan inte leva utan att längta. Dels efter saker som jag själv ska sätta igång och dels efter föreställningar jag ska se. Att längta är att leva - och att hoppas på framtiden. Precis som när man sår ett frö!

    SvaraRadera