Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

fredag 8 januari 2016

Mitt skrivande


                      Hur mitt skrivande har utvecklats

Jag måste börja med att säga att Ann Ljungberg har spelat en stor roll i min skrivarutveckling. Redan från min första mycket trevande och sökande början. Min lust att skriva skönlitterärt väcktes 2008. Jag bestämde mig för att skriva en berättelse med utgångspunkt från både historiska och mer nära händelser i min egen släkt. Jag letade på nätet och av en slump hittade jag till Ann Ljungberg som anordnade distanskurser i skrivande. Perfekt för mig att sitta hemma eftersom jag jobbade heltid och behövde friheten att kunna studera och skriva när det passade mig. Under tiden jag fick kursbrev efter kursbrev lärde jag mig mer och mer. Jag skrev inte bara på släkthistorien utan jag började försöka mig på noveller och varje dag antog jag en skrivarutmaning som heter (den existerar fortfarande) Skrivpuff.

http://skrivpuff.blogspot.se/

På den sajten lade Ann Ljungberg varje dag ut ett ord eller två som skulle inspirera till en liten text. En puff att få igång skrivandet helt enkelt. Sedan publicerade den som ville sin text på egen blogg som kommenterades av övriga deltagare. Spännande! Det var väldigt nervöst i början. Tänk om någon kommenterade och sade "Vilken dålig text! Fy!". Efter hand tog jag inte så hårt på kritiken. Jag lärde mig att ta den. Även det viktigt inför framtiden, tänkte jag. Jag använder Skrivpuffen fortfarande, även om jag inte gör det varje dag.

Efter det har jag följt Ann Ljungberg, inte på någon kurs, men t.ex. prenumererat på hennes bloggnyheter, följt henne på Facebook och deltagit i hennes konferens som hon kallar Författarkliniken. Jo, förresten, precis nu har jag anmält mig till två av hennes mindre distanskurser: Kreativ författare och Skriv en serie. Dessutom är jag med i en skrivargrupp på nätet som hon driver som heter Skrivkontakt 2016. Jag var med även förra året (Skrivkontakt 2015, hette den då förstås). Det innebär att hon med jämna mellanrum anordnar webbinarier om olika ämnen som rör skrivandet. Föreläsningar på nätet där vi deltagare är med och kan chatta och ställa frågor.

Om ni vill veta mer om henne och vad hon kan erbjuda, kolla:

http://www.annljungberg.se/

Jag vill avsluta med att "säga" att jag kan delta i hur många distanskurser som helst om skrivande. Fullärd blir jag aldrig. Jag lär mig hela tiden. Det är det som är så underbart, finns inget slut.

Hur det gick med min släkthistoria? Jo, efter att den hade legat i träda i flera år har jag under det senaste året skrivit och skrivit och nu kommit ända fram till redigering. Min egen släkthistoria är det inte längre. Långt där ifrån. Jag har breddat den, ändrat, fördjupat och fantiserat. Nu är det en helt egen berättelse. Snart är det dags att skicka till förlag. Fy. Lite för spännande.

Mer om  mig som författare kan du se på min hemsida:

http://www.ethelhedstromforfattare.se/

 

4 kommentarer:

  1. Vilket givande inlägg och tusen tack för det!
    Just nu står jag och stryker dukar men jag ska verkligen titta in till de länkar du hänvisar till.
    Skrev en text för någon vecka sedan om vad jag tycker det är givande att skaffa sig nya fotspår på sin livsresa. Du har verkligen via din stil att skriva plus dina tips från Ann fått in mig på nya spår och tack för det :-) Jag har några noveller i e-bok ute via nätet. Skrivit en självbiografi för flera år sedan men som inte är helt redigerad. Gillar att skriva dikter, noveller och andra texter. Foton ligger mig också varmt om hjärtat. Tack för detta inlägg min nya fina och djuptänkta vän/ kram

    SvaraRadera
  2. Vad kul att inlägget var givande för dig! Håller med dig om livsresan. Att man lär sig hela tiden.

    SvaraRadera
  3. Vad intressant att läsa! Jag har också haft hjälp av Ann Ljungberg, till exempel fick jag de där 26 gratisbreven som varje vecka gav en tips och övningar. Har också deltagit i Författarkliniken två gånger.
    Skrivarutmaningen Skrivpuff låter som en bra grej, inte minst att få träna på att ta kritik. Jag har lite svårt för att sätta mig ner och träna på olika texter - jag vet att det gör nytta, någon gång har jag provat - det känns som om jag inte har tid, vill bara fortsätta med min egen text.
    Lycka till med din släkthistoria.

    SvaraRadera
  4. Tack Eva! Roligt att du hittade hit.

    För mig passar små övningar perfekt. Behöver puffen för att trigga igång. Men det beror naturligtvis på om man har tidspress. Då kan det hindra och bara kännas stressigt.

    SvaraRadera