Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

tisdag 10 augusti 2010

Öppnade dörren helt

När hon vaknade gnisslade det mellan tänderna. Som om hon hade sandkorn i munnen. Ljudet fick henne att rysa, det skar i öronen. Det var verkligen sand. Hon steg upp ur sängen, vandrade ut i köket och tog en mun vatten. Sköljde runt i munnen och spottade ut. Hur hade hon fått sand i munnen? Hade hon gått i sömnen? Kanske gått ut i natten? Det hade hon hört, att människor som gick i sömnen gjorde både normala och onormala saker. Men att det oftast inte var farligt. Oftast?

Hon steg ut i hallen, kände på dörren. Den var olåst. Öppnade dörren helt, såg rakt ut i trappuppgången. Den ekade av tomhet. Tillbaka in i hallen fick hon en stark förnimmelse av en mäktig hårt pinande vind, uppfattade en distinkt verklig känsla av att stå mitt i en sandstorm. Det var svårt att stå stilla, kastbyarna ville dra med henne. Hon kastade ut armarna rakt ut från kroppen för att hindra vinden från att släpa med henne bort.

Hon drog med fingrarna över sitt bröst, över sin nakna kropp. Den kändes som slipad med ultrafint sandpapper.

9 kommentarer:

  1. Finns det sådant landskap, sådant väder? Det känns som en text tagen ur ett större sammanhang, en text som lovar mer.

    SvaraRadera
  2. Drömmen verkar fortsätta även i vaket tillstånd.

    Gick hon verkligen ut naken i trappuppgången?

    SvaraRadera
  3. Underligt, suggestivt. Vill läsa mer.

    SvaraRadera
  4. Dröm och verklighet som flyter ihop?

    SvaraRadera
  5. spännande här behövs det mera för att stilla min nyfikenhet
    känns så lockande lite flum

    SvaraRadera
  6. Känns som en inledning på en "det okända"-roman! :)Jag vill läsa mer!

    SvaraRadera
  7. Väcker en lust på en fortsättning...helt klart!

    SvaraRadera
  8. Åå, det här gillar jag! sättet hur du beskriver sanden som gnisslar mellan tänderna... Men tycker att den korta texten talar för sig och det behövs ingen fortsättning! Slutet är jättebra!

    SvaraRadera