Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 5 augusti 2010

Om att skriva i anteckningsboken

Tjuvlyssnat och nedtecknat i min skrivaranteckningsbok:

En liten flicka kommer springade efter sin far som går lååångt därframme:

- Pappa! Pappa, när jag säger stopp måste du stanna! Titta! Den har inte inga ben!

- Vaddå?

- Titta pappa!

Pappan tittar lite förstrött, kommenterar inte, fortsätter prata med sin kompis.

- Varenda gång har det inte fungerat,säger han i irriterad ton, både Eriksson och Larsson var inte lika bra.

Senare samma dag i kö i livsmedelsbutiken:

En mobil ringer, kvinnan före mig i kön, som precis håller på att lägga upp sina varor på bandet, svarar. I en irriterad ton säger hon:

- Måste du alltid ringa precis när jag ska betala i kassan!

11 kommentarer:

  1. Bra! Jag älskar också att tjuvlyssna, men är dålig på att ha med mej anteckningsböcker.

    SvaraRadera
  2. Oj, oj vilka historier du kan spinna ihop av det där. Eller noveller, eller...

    SvaraRadera
  3. Jag måste öva mig i detta!!!!! Ska!!!
    Du är jättebra! :D

    SvaraRadera
  4. hmmm måste nog börja ha block med mig,,, roligt

    SvaraRadera
  5. Man skulle kanske gå ut på speciella tjuvlyssnaruppdrag. Med anteckningsblock i högsta hugg! =)

    SvaraRadera
  6. Det här tycker jag är det bästa som finns!! Att iaktta folk och lyssna på dem! :) Båda "tjuvlyssningarna" skulle vara bra inledningar på varsin novell!

    SvaraRadera
  7. Att tjuvlyssna är en bra början. Och du har två lovande projekt på gång, helt klart.

    SvaraRadera
  8. Jag tjuvlyssnar, ofta, alltid och intensivt. Folk skulle bara veta. :)

    SvaraRadera
  9. Haha, roligt! Eller som jag hört en gång "Jag skulle bara ringa och be om ursäkt för att jag ringer och väcker dig" Rolig tolkning på temat och jag tycker att anteckningsblock är ett av de finaste ord som finns!

    SvaraRadera
  10. He he, roligt...:-) Jag börjar fundera över hur tendensen till dubbla negationer överförts från far till dotter. Har själv ett par pärlor i en skrivbok nånstans, blir inspirerad att börja smyga på folk igen.
    Minns en skrivarkurs där vi fick detta i uppdrag. Jag och ett par kurskamrater hamnade i en stor konsthall med glest mellan de lågmälda besökarna, där det var mycket svårt att på ett naturligt, oskyldigt sätt komma så nära folk att man hörde vad de sa...

    SvaraRadera
  11. jag sitter o lyssnar o glor på folk fullständigt ogenerat, glömmer bort hur det ser. Sedan gör jag historier i huvudet om vilka det är och vad dom har för relationer. borde kanske använda det mer.Nu fick jag en liten "puff" av dig.

    SvaraRadera