Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

fredag 24 november 2017

Mannen

Den vita bilen svänger in till trottoaren och stannar. Jag betraktar hur mannen som sitter bakom ratten sitter kvar med motorn på. Mobilen är fäst vid örat och läpparna rör sig oavbrutet. Efter en stund stängs motorn av och bildörren öppnas. Utan att sluta prata i telefonen kränger mannen kroppen ur bilen och sakta rätar han på sig. Han placerar vänstra handen i midjan och lutar ryggen bakåt. Mannen är klädd i en vit overall med några stänk av regnbågens alla färger. Så avslutar han samtalet, vänder sig och går makligt de få stegen bort till bilens bagagelucka. Söligt trycker han på låset och drar långsamt upp luckan. Han studerar bagageluckan ett tag, böjer sig och sticker sen in ena handen och det ser ut som om han letar. Han greppar tag i en kartong, kollar ner i den, drar den sen åt sidan som om han utesluter att han ska behöva den. Så hittar han en verktygslåda och en stor färgpyts som han ställer ner på asfalten. Mannen stänger bakluckan, böjer sig ner och tar tag i grejerna, sträcker på kroppen, vänder sig mot huset och med dröjande steg går han fram till porten. Där står han, tittar åt höger, sen åt vänster, öppnar och försvinner in i portens mörker.


5 kommentarer:

  1. Bilar på trottoarer och gångvägar... gud så irriterande. blir genast avigt inställd till filuren och sen blir det inte bättre. Jättebra skrivet!

    SvaraRadera
  2. Jag som har hantverkare hemma just nu, stör mig enormt på sävligheten hos din figur. Varför blir de aldrig klara? Bra skrivet, du lyckas få mig att få en uppfattning om din karaktär och bli irriterad på honom

    SvaraRadera
  3. Jag kan verkligen se det framför mig! Ibland går det inte snabbt...

    Trevlig fredag!

    SvaraRadera
  4. Ja, varför ska man stressa, egentligen? Fin betraktelse!

    SvaraRadera
  5. Tack för er fina respons! Trevlig helg!

    SvaraRadera