Trevlig lucia!

Vi satt tysta i dunklet. Jag kunde skönja mina arbetskamraters konturer utspridda längs väggarna. Konferensrummet fladdrade i stearinljusens sken och i fjärran hörde jag besynnerliga ljud. Tassande steg blandat med fniss och låga röster. Så uppenbarade sig en man i dörren. Han såg ut att inte ha rakat sig på ungefär en vecka. Spretigt gråmelerat skägg letade sig långt ner på halsen. Luciakronan satt på sned på skallen. Hans stripiga hårtestar stod ut i kronans hålrum. Stearinljusen rann och jag såg att det rinnande heta när som helst skulle nå hans skalp. Håriga armar syntes under det vita nattlinnets för korta ärmar. Bakom honom skymtade jag två tomtar med röda luvor och skägg av grått garn. Under deras röda tunna strumpbyxor kunde man tydligt se hud och eftersom de var en aning för stora hängde det tomt i grenen. Det blev aldrig någon skönsång. Den lilla gruppen försökte börja ett antal gånger men de rungande skratten som mötte dem och deras eget fnitter gjorde det helt omöjligt.

"Nästa år får någon annan leka Lucia", sa årets Lucia innan han smet ut för att ta bort det stelnade stearinet ur håret.