Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

måndag 21 december 2015

Morbror Arthur


Min familj var stor. När vi skulle packa in oss i bilen allihop blev det trångt och svettigt. Ibland fick minstingen Linda sitta i mammas knä fast det inte var tillåtet. Vi mer eller mindre ramlade ut ur bilen vid framkomsten hos mormor och morfar. Jag drog och slet i yllehalsduk och jacka. Kunde inte få av mig fort nog.

Inne i det lilla huset var det också begränsat med utrymme. Mormor och morfar hade själva byggt huset i gult tegel för tjugo år sen. Det bestod av två minimala rum och ett smalt kök. Utom vid måltiderna spred vi ut oss runt huset. När vi skulle äta flängde alla omkring och letade efter stolar så det skulle räcka till alla. Jag fick oftast sitta på mormors höga runda träpall som hon alltid satt på när hon skar grönsaker eller malde bönor i kaffekvarnen.

Ibland kom mammas bror, Arthur, på besök. Han bodde alldeles i närheten. När han kom åkte snapsen fram och då skulle alltid pappa, morfar och han diskutera politik. De tyckte inte alls lika. Om någonting. Rösterna blev högre och högre. Desto fler snapsglas som tömdes. Arthurs röstläge var högst. Han blev fullast också.

9 kommentarer:

  1. Bra! Att sitta på en pall och skära grönsaker verkar vara en bortglömd kunskap numera.

    SvaraRadera
  2. Du beskriver så bra, det blir så levande...

    SvaraRadera
  3. Bra - fastnade också för den höga pallen... där skulle man allt vilja sitta ibland. :)

    SvaraRadera
  4. Målande beskrivning, ser hela scenariot framför mig!

    SvaraRadera
  5. Nostalgi var ordet med denna text ... skrattar igenkännande.
    /kram

    SvaraRadera