Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 22 mars 2012

Flera drag

-          Du måste stänga fönstret, det drar. Jag fryser. Fatta det någon gång.

Hennes axlar darrade till i en ofrivillig rysning och hennes snedvridna perfekt målade rosafärgade smala läppar visade tydligt hur missnöjd hon var.  Hon reste sig upp. Med ena foten drog hon till kontorsstolen så hårt att den åkte iväg bakåt och kolliderade med bokhyllan med en smäll. Några röda pärmar åkte i golvet med ett brak. Det brydde hon sig inte om. De smala klackarna på hennes röda pumps klapprade mot parketten när hon med bestämda steg gick fram till en klädhängare där det hängde en mörkblå kraftig fleecetröja. Hon tog tag i tröjan, slet av den från galgen och satte den på sig. Den var några storlekar för stor, dessutom troligtvis av herrmodell. Han fnissade när han såg hur tröjan nådde henne till knäna och ärmarna räckte långt nedanför fingertopparna.

-          Vaddå? Ser jag lustig ut eller?

Återigen grimaserade hon. Den här gången lät hon ena mungipan dras utåt så att kinden blev som en liten bulle.

-          Ja, en aning.
-          Begrunda länge att det är ditt fel.
-          Men jag dör ju av värmeslag annars.

Han knäppte upp den röd- och blårutiga flanellskjortan så att hon kunde se svettfläckarna på det vita bomullslinnet han bar under.  Snyggt bröstparti, tänkte hon och studerade honom på riktigt för första gången. Hans blonda korta snagg. Lustigt faktiskt, att han hade riktigt lysande svarta ögonbryn till det ljusa håret. Men ens vågade hon inte möta hans kisande blå ögon. Tänk om hennes uppsyn avslöjade vad hon nyss tänkt? Mer än en gång hade hennes vänner sagt att det var en baggis att läsa av hennes ansikte. Hon rodnade urlätt och ögonens uttryck gick inte alls att kontrollera.

-          Du, jag tror inte vi ska jobba i samma rum. Vi passar inte ihop, fortsatte han.
-          Är du säker? vågade hon genmäla, la huvudet på sned och tittade på honom lite från sidan.
-          Vad menar…

Han tystnade och gav henne en lång blick.

-          Vad menar du, upprepade han och tog några steg fram mot henne.

7 kommentarer:

  1. Du får tydligt fram det i laddade situationen. Undrar över ord som genmäla och begrunda, om de är medvetet valda för att fånga atmosfären, eller om det är ord som du brukar använda.

    SvaraRadera
  2. Gillar skarpt, vill veta mer om personerna och vad som händer sedan. Känner suget, dragningen dem emellan. det kommer hastigt på på slutet, cool vändning. En aning för mycket information per mening i första stycket, men det är dels tycke o smak och dels något som man jobbar med i ett senare skede om man tänker använda texten till något mer.

    SvaraRadera
  3. haha ja hon var nog lättläst... bra tempo

    SvaraRadera
  4. ojojoj rätt in i situationen igen, du har en otrolig förmåga att bara slänga fram situationen där den är rått enkelt men ändå oenkelt.

    SvaraRadera
  5. Spännande, väl skildrat.

    SvaraRadera