Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

fredag 15 juli 2011

Fanns det ett samband?

Limegrönt fint tunt thaisiden. De hade varit och köpt tyget tillsammans. Han ville vara med och bestämma och välja. Det var nog ovanligt, trodde hon, att brudgummen engagerade sig i brudens klänning. Ofta hade hon lyssnat till väninnor där alla hade varit fullständigt överens om att han absolut inte skulle få se bruden förrän framme vid altaret. Så dumt, hade hon tänkt men inte sagt något högt, vi två är ett team som vill göra allt tillsammans. Gemensamt komma överens om hur brudens klänning ska se ut och även brudgummens klädsel, naturligtvis. De började med att släpa hem tjocka tunga modekataloger som de fick låna av damskräddaren. Bläddrade, kollade hundratals klänningar och letade efter en lämplig modell.

Till slut hittade de en ärmlös kort slank modell med en liten piffig kineskrage. Perfekt. Den skulle passa både bruden och tyget.

Besöken hos skräddaren blev många. Klänningen måste passa in i minsta detalj. Till slut var de nöjda alla tre och överraskade blev paret när det visade sig att skräddaren, utan att de tu visste om det, hade sytt en strutformad liten väska i samma tyg till bruden och en slips till brudgummen.

De var mycket lyckliga. Vigseln genomfördes i en liten vitrappad typisk skånsk kyrka, för länge sen byggd på en av Brösarps backar. Utsikten var vidunderligt vidsträckt över havet. Kyrkans inre var utsmyckat med uråldriga tak- och väggmålningar vars färger blivit blekta av flera århundradens solljus som sipprat in mellan de höga blyinfattade kyrkfönstren.

Efter ceremonin förseddes klänningen omsorgsfullt med ett skydd i vit tjock plast, dragkedjan drogs upp och den hängdes in i garderoben. Där hittade hon den en dag flera år senare när hon av någon anledning rotade längst in. Hon sjönk ner på golvet. Hur kunde hon glömma bort klänningen? Just den klänningen. Varför hade hon bara använt den en enda gång i samband med bröllopet? Och sen aldrig mer.

9 kommentarer:

  1. Onödigt kan man tycka att sy en vacker klänning för att använda en enda gång och sedan glömma.

    SvaraRadera
  2. Bra...man undrar om något har hänt när hon hittar klänningen. Får lite ödesmättad känsla på slutet. En förklaring vid en annan puff kanske.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med Drumalex. Skulle vara intressant att få höra fortsättning...

    SvaraRadera
  4. Känns som om något tragisk har hänt.
    Bra text

    SvaraRadera
  5. Bra berättat, bra flyt i texten!

    SvaraRadera
  6. Här ligger något bakom ... Vad? Fortsätt!

    SvaraRadera
  7. En del saker verkar så viktiga i just den stunden... och sedan förstår man inte vad som egentligen var av så stor tyngd.

    Hoppas att hon använder den vackra klänningen igen!

    //mika

    SvaraRadera
  8. Jag vill oxå veta mer, det var en text som gjorde mig nyfiken.

    SvaraRadera
  9. Jag får också en liten obehaglig känsla ... vad hände efter bröllopet?

    SvaraRadera