Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

fredag 30 juli 2010

Utflykt

Bilen hostar tungt, hackar sig fram några meter, dör. Förstås! Precis vad man kan räkna med, nu när vi äntligen fått tid att åka på picknick. Lisa drar en lång frustande suck. Äsch! Pumpar med foten på gaspedalen medan hon vrider på tändningslåset. Jäkla förbaskade gamla bil. Motorn smäller till, går tveksamt igång. Stannar igen, rör sig inte framåt, fast Lisa hoppar i stolen.

De kliver ur bilen. Lisa kan inte låta bli, hon sparkar hårt på ena däcket. Känns bra även om det är meningslöst och gör ont i tårna, som bara skyddas av tunna tygskor. Lisa och Martin svänger runt på stället. Hur kommer vi härifrån? Inga bilar i sikte. De stirrar stumt på grusvägen och de gula böljande rapsängarna som omger dem.

- Ser du? Ser du hållplatsen där framme?

- Ja, är det en busskur tror du?

- Vi går dit och kollar.

Konstigt namn, tänker Lisa, när de kommer fram till skjulet. På en skylt läser hon "Hållplats BORTOM MOLNEN". Ett susande ljud fyller luften. Ett långt fordon närmar sig, nästan ljudlöst. Det ser ut att sväva någon decimeter ovanför vägen. Är det ett tunnelbanetåg? Den är öppen, utan tak. En cabriolet. Så underligt.

Tåget stannar mjukt alldeles intill Lisa och Martin, dörrar öppnas med ett tyst suckande ljud. Med lite tveksamma steg kliver de på, vänder sig mot förarplatsen. Finns ingen. Det är tomt, farkosten körs utan mänsklig förare. Märkligt. Lisa och Martin sätter sig. Först nu inser de att de är ensamma. Inga fler passagerare. Fordonet drar igång lite långsamt, accelererar sen snabbt. Väldigt snabbt. Det börjar blåsa kring huvudet, håret står rakt ut. Färdriktningen är rakt upp i himlen.

De befinner sig högt upp i luften, ser gula fält och gårdar med röda stugor och vitmålade knutar under sig. Högre och högre upp. Det hissnar i Lisas mage, hon får svindel. Vågar inte titta neråt. Hur högt ska vi flyga? Vart är vi på väg? En skarp sväng gör att de nästan ramlar ur stolarna, nära att fladdra rakt in i himlen.

- Håll i dig! Vilken höjdarresa! Det här är vad jag kallar en utflykt! ropar Martin.

4 kommentarer:

  1. Vilken härlig text! Tyckte om övergången till det "overkliga" och fann mig själv leendes när jag väl läst klart. Bra :-)

    SvaraRadera
  2. Cool text som jag gillade mycket

    SvaraRadera
  3. Ja bra intressant får en massa funderingar.
    Fin också en värme i språket :)

    SvaraRadera
  4. Jag vill åka på en sån utflykt! Intressant början, blir nyfiken på vad som ska hända, sedan tar det verklig fart med namnet på busskuren! En glad och jättebra text!

    SvaraRadera