Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 8 juli 2010

Något storslaget

Är det vackrare att tro än att veta? Alla är vi troende, var och en på sitt sätt, eller hur? Utan tvivel tror vi alla på livet, på kärlek och gemenskap med andra. Kanhända tror vi på en gud, ett övernaturligt väsen. En överjordisk himmelsk makt.

Hur kan det få vara så att jag ibland inte får tro på vad jag vill? Det finns inget utrymme för att ha en egen övertygelse. Att ha en egen tro är förbjudet. Livsfarligt. Tron är trångsynt, faktiskt blind. Lagstadgad.

Att veta kan också vara riskfyllt. Maktfullkomliga skaror skapar höga ogenomträngliga hinder för andras kunskap. Varför? Är det rädsla inför livet, inför våra mänskliga behov? Skräck för frihet, skräck inför allas fria livsval? Kunskap är för mig överväldigande kraftfullt, det mäktigaste. Med hela min kropp känner jag att det att veta är långt rikare är att tro. Insikt och förståelse kan förflytta berg.

Jag är övertygad om naturens storslagna kraft, universums magnifika naturlagar. Det som går att förklara. Det går att genom fysisk och politisk makt kontrollera mig, men min egenmakt kan ingen ta ifrån mig. Mina tankar kommer alltid att vara mina alldeles egna.

6 kommentarer:

  1. DET var något riktigt storslaget!
    Underbart, stolt och vackert skrivet

    SvaraRadera
  2. Ja, en storslagen fin text! Fortsätt tro på dina tankar. Det är att tro på människan och det måste ju vara det vackraste.

    SvaraRadera
  3. Superbt, upproriskt och konsekvent. I like it!

    SvaraRadera
  4. Jag tror INTE på någon obefintlig GUD utan jag tror på livet!!!! Vi får forma och ordna det på bästa möjliga sätt! Och så ska vi värna om mänskligt liv och vara snälla....

    SvaraRadera
  5. Det är så sant ens tankar kan ingen ta ifrån en - det är storslaget!

    SvaraRadera
  6. snacka om att det bor storslagenhet i din klokhet gillar tankarna

    SvaraRadera