Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 26 november 2009

Hennes dåliga karaktär

Hon älskar sötsaker. Det är det första Lisa gör när hon hoppat ur bilen och rusat in i mormors lilla gula tegelhus. Tar några av de röd- och vitrandiga polkagriskaramellerna, som hon vet alltid ligger i en röd glasskål som står i vitrinskåpet.

Lisa hör mamma prata med mormor i köket.

"Nej... men, Lisa har ju ingen karaktär. Måste alltid ha godis. Kan aldrig låta dina karameller vara i fred."

"Men, det gör inget, bara roligt att få vara populär."

Lisa skäms, men kan trots allt inte låta bli att stoppa några karameller i fickan. Till senare.

Ändå hade hon fått en rejäl utskällning av sin pappa för bara några dagar sedan. Mamma hade märkt att det försvunnit pengar ur portmonnän. Inte så mycket, men ändock, varje dag. Han hade stått över henne, som ett svart stort spöke. Det kändes som om hon trycktes ner i stolen av pappas tyngd.

"Lisa, stjäl du pengar ur mammas börs som du sen köper godis för? Har du så dålig karaktär? Det är stöld! Fattar du det!? Sluta genast, annars..."

Hon kan bara inte låta bli.

4 kommentarer:

  1. Hmm...lilla Lisas stöld ur portmonnän bådar inte gott. Hon är nog inte ensam om att tycka om godis dock;)! Tycker att din text är intressant och jag hade gärna sett den mer utvecklad. VAd försiggick i flickans huvud? Fast det är kanske en annan historia:)! Cissi

    SvaraRadera
  2. Det är så lätt hänt, falla för frestelsen...men jag personligen tror man ska vara extremt noga med att barn ALDRIG får ta pengar ur ens plånbok. Jag vågar fortfarande inte ens öppna min mammas handväska...

    SvaraRadera
  3. Lisa har ett riktigt gottesug ;) Men om hon inte är så gammal så får man hoppas det går över. Fast det är klart... Hon hörde mamma prata om henne och det kan sätta sina spår.

    SvaraRadera
  4. Jag kan identifiera mig med detta! Mina föräldrar var alltid noga med att jag aldrig fick godis utom vid speciella tillfällen. Vilket ledde till att jag som barn fick ett abnormt sockersug. Som tur var släppte de lagom till att jag blev gammal nog att köpa själv. Fast jag kan fortfarande inte förstå människor som har godis liggandes hemma utan att äta

    SvaraRadera