Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

lördag 8 december 2018

Målsnöret


Det fräsande ljudet. Jag tittar uppåt och ser gaslågan. Ballongen lyfter. Luften är iskall, ändå skön och mjuk mot mina kinder.  Marken breder ut sig under mig. Allt är inbäddat i vitt, täckt med snö så långt jag kan se. Jag tittar på skaran av människor därnere. Alla är klädda i vargpäls och pälsmössor med stora öronskydd. Ännu kan jag skönja deras runda ansikten med bruna kinder. höjer de armarna och vinkar. Jag viftar tillbaka och vet att jag kommer att sakna dem. Snart är mina vänner små prickar, liknar små mulliga pälsdjur. Vi vinkar en sista gång till varandra. Jag ser deras mörka konturer försvinna långt bort i fjärran. Jag har bestämt mig, måste fullfölja min långa resa och till slut ta målsnöret med mig.



5 kommentarer:

  1. Plötsligt stod jag där i ballongen trots att jag aldrig skulle våga :D

    Trevlig lördagskväll!

    SvaraRadera
  2. Ser scenen framför mig!

    SvaraRadera
  3. Eller är jag helt koko. Tänkte på mån som tog livet av sig först men sen såg jag André (minns inte hsns förnamn) framför mig.

    SvaraRadera
  4. Tack!

    Nej KB det är inte Andrés Luftfärd utan min egen resa i en fantasi :-). Jag lyfter i min ballong efter ett långt besök på Grönland, haha. Jag tror att min färd var betydligt lugnare än Andrés.

    SvaraRadera