Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

måndag 3 september 2018

Att ha eller inte ha kontakt



“Det är en sak jag inte har berättat”, sa han.
Kanske anade Karin vad det gällde. Hon var den typen av människa som alltid hade
känselspröten långt där ute.
“Vad?”
Karins läppar hade fått en mörkare inre kant av det röda vinet och han hade svårt att
se igenom dimslöjan som låg över hennes ögon.
“När jag var i Casablanca.”
Diset i hennes blick klarnade en aning och han kunde urskilja att pupillen dragits
samman och blivit små svarta knappar.
“En dag åkte jag tåg till Marrakesh”, fortsatte han.
Hennes axlar skälvde till.
“Till Etta”, mumlade hon.
“Vi sågs ett par gånger innan hon berättade."
"Är det vad jag tror att det är?”
“Jag vet inte vad du tror”, sa han.
“Säg det.”
“Hon har fött en son. Jag är pappan.”
Hennes ansiktsuttryck gjorde ont i honom. Precis som när hon berättade om sin pappa.
När han blev rasande och kastade saker rätt in i väggen.
“Vad tänker du göra?”
Hennes röst var konstig, som om hon fått ont i halsen.
"Det är dig jag vill vara med", sa han.
Karin svepte det lilla som fanns kvar på botten av vinglaset.
"Jag träffade henne under tiden det var slut mellan oss", fortsatte han.
 "Jag vill ha ett glas vin till."

5 kommentarer:

  1. Strålande ... tumme upp!
    /kram

    SvaraRadera
  2. Det var verkligen ett besked att få så rakt upp i ansiktet. Men mycket välformulerat!

    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  3. Hur ska det här sluta? BRA!

    SvaraRadera
  4. Raka rör. Bra. /Kalle Byx

    SvaraRadera
  5. Ja det var ett försök att skriva dialog med att inte bre ut så mycket utan mer med undermeningar, sådant som inte sägs.

    SvaraRadera