Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

tisdag 28 juli 2015

Kören

Från Henning Mankells Italienska skor. Näst sista meningen på en sida jag slog upp: 

Men när han blev tonåring och raggare slutade han att sjunga.

Alla sade att han var ett underbarn. Varje gång hans föräldrar hade bjudning hemma. Vare sig det var kafferep med sju sorters kakor för enbart damer, söndagsmiddag med släkten eller födelsedagskalas. När alla fat var tomma och glas eller koppar var urdruckna tog hon tag om hans ena hand, drog i honom och ställde honom framför alla gäster. Nu skulle han sjunga. När han hade fyllt sex år sa hon:

"Nu är det dags för dig att gå med i kyrkans gosskör.”

Sören, körens ledare, tog emot honom med varm hand. Hans mamma frågade ibland hur det gick med sången i kören.

”Sören är väl en fin karl? Snäll mot alla barnen.”
”Fast…”
”Vad?”
”Inget.”


Det var samma dag som han fyllde 13. Han stod i kyrkan, i bakre ledet. Frisyren den här dagen var annorlunda. Luggen hade han kammat uppåt och fixerat den med hårvax. Förutom en lock som hängde ner i pannan. Det svarta håret blänkte.  Han liknade Elvis Presley. Han lösgjorde sig ur högen av sjungande pojkar. Gick nerför gången och ut genom kyrkporten.

8 kommentarer:

  1. Som vanligt en massa mångtydighet, får fantasier om både det ena o andra. Står i kö för den boken...:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Bevisar att du har livlig fantasi! Och tack!

      Radera
  2. Inte helt nöjd med tillvaron där. Känner igen symtomen med pådrivande föräldrar...

    SvaraRadera
  3. Väcker minnen, tankar. Bra.

    SvaraRadera
  4. Ung rebell. Han blir rockstjärna, när han lämnat kyrkokören tillräckligt långt bakom sig. Bra skrivet!

    SvaraRadera