Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

tisdag 20 januari 2015

Allers


Min mormor prenumererade på Allers. Mamma avskydde veckotidningar.

”Det är bara smörja”, sa mamma. ”Ta en bok i bokhyllan och läs istället och lär dig någonting på köpet.”

Hela vintern längtade jag till sommaren. Då skulle jag äntligen få läsa Allers följetong. Jag visste att inte mamma skulle kommentera, eftersom i så fall skulle ju mormor höra och kanske bli ledsen. Så mamma höll tyst. Direkt efter det att jag och mina föräldrar klivit in i stugan rusade jag in i sovrummet. Jag drog ut den stora högen av tidningar som alltid låg i undre hyllan i mormors nattduksbord. Där låg säsongens alla nummer. Innan jag började ordna tidningarna i nummerföljd smög jag in i finrummet och snodde åt mig några polkagriskarameller som låg i en rökfärgad glasskål i vitrinskåpet och la i fickan på mina blåjeans. Sen tog jag ett språng upp i sängen och la mig till rätta med några stora mjuka kuddar under nacken.
Så började jag. Den här gången handlade följetongen om en ung kvinna som hade varit med om en bilolycka. Hennes fästman körde. Olyckan förorsakade att hon tappade minnet. Kvinnan tyckte att han hade tålamod med henne. Det var ju hon som var orsaken till deras kärleksproblem, eftersom hon inte kom ihåg honom. Hon drog sig ur hans omfamningar. Han var som en främling. Trots allt gick hon till slut med på att de skulle gifta sig. Det var ju planerat redan innan, som han påpekade. På bröllopsdagen satt hon vid sminkbordet och betraktade sig själv brudklädd i spegeln. Hennes kinder var bleka, de blå ögonen blanka och hon hade en liten rynka mellan ögonbrynen. Hon rättade till slöjan i vintervit genombruten spets. Då. Precis då kom minnet tillbaka. Fortsättning i nästa nummer. Och det fattades. Tidningen fanns inte i högen.

7 kommentarer:

  1. Nej, vilken otur. Jag vill läsa fortsättningen, ju. :)

    SvaraRadera
  2. Fin text, spännande! Jag ser allt framför mig, som om jag vore där.

    SvaraRadera
  3. Underbart barndomsminne, om det nu var ditt eget, eller påhittat. Det kanske är så att hon skriver den del som saknas själv, och sen fortsätter läsa.

    SvaraRadera
  4. Småskrattar igenkännande :)
    Är uppvuxen med mammas Svensk Damtiding så jag är rätt bra på kungahusen i Europa :)
    Sedan har jag en flyttlåda full med mormors husmodern.
    Kanske fungerar länken:
    https://lh6.googleusercontent.com/-PXr-roX-AiE/UCbFqxD7ZNI/AAAAAAAAZvk/rxHEnlVTCMM/w884-h1184-no/72188AA0-AAA0-47B8-BB0D-52709877CC5D.JPG

    SvaraRadera