Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

måndag 21 mars 2011

Snabbare

Mitt huvud kändes som en sprängfylld spänd ballong som skulle explodera om någon stuckit en nål mot huvudsvålen. Svett gjorde att mitt ljust röda linne hade antagit en mörkare röd färg och satt klistrat mot bröst och rygg. Det dunkade i hela kroppen, ända ut i fingertopparna. Medan jag koncentrerade mig på att få fötterna att röra sig framåt, tittade jag av någon anledning ner på mina händer. Fingrarna såg konstiga ut, svullna och ringen på långfingret smet åt så att det gjorde ont. Jag försökte snurra på ringen, men den gick inte att rubba.

Linnéplatsen närmade sig. Bara en kilometer kvar till mål. Jag såg dem på långt håll, där de satt i grässluttningen ner mot den gång- och cykelbana som utgjorde den sista sträckan på vägen till målet på Slottsskogsvallen. I händerna höll de färgglada ölburkar.

- Du där i svettigt linne, ropade den ene och pekade på mig.

Han hade antagligen öppnat munnen innan han hunnit svälja ölen helt och hållet eftersom ölskum runnit ner över hakan. Det såg ut som han hade ett beigt lite ulligt pipskägg.

- Snabba på, fortsatte han, så du kommer i mål innan alla andra har gått hem. Eller i alla fall idag, la han till.

Hade jag inte varit så trött hade jag skrikit tillbaka:

- Spring själva era gubbdjävlar!

Men jag orkade inte ens öppna munnen för att göra ett försök.

9 kommentarer:

  1. Härligt lite bitskt slut. Gillar din text.

    SvaraRadera
  2. Jag antar att han pratade göteborgska också.:)

    SvaraRadera
  3. Men, kan det där verkligen vara nyttigt?.. Kanske att ölgubben fastnade för Linnet lika mycket som jag;)

    SvaraRadera
  4. De hade förtjänat att du skrek tillbaka. Tjocka ölgubbe!

    SvaraRadera
  5. avund kan ta sig många uttryck, ölnyllet önskar säkert att han hade självdisciplin nog att genomföra det du gjorde, så kan man tänka

    SvaraRadera
  6. Lenas kommentar var precis det jag tänkte :)

    SvaraRadera
  7. Skön utmattning. Väl beskrivet och jag kan nästan lura mig själv att jag varit ute och sprungit när jag läst klart.

    SvaraRadera
  8. Ja, på dem bara! Härlig vinkel.

    SvaraRadera