Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

tisdag 25 maj 2010

En inbjudan



Kulladals småskola i Malmö, i maj 1965, klass 1

- Och så kommer ni ihåg allihop, det gäller dig också Kalle! Leta reda på en blomma eller ett blad från ett träd som ni inte känner igen. Ta med den hit imorgon. Då tackar jag för idag! Vi ses imorgon!

Frökens sista ord för dagen dränks i ett väsen som förlamar. Många av Lisas klasskamrater har redan hunnit rycka upp sina skolväskor på bänkarna. Stolar dras bakåt så att ett högt skrapande och rivande ljud uppstår. Halvstående plockar de ihop sina läxböcker, anteckningsblock och pennor. I språnget. Fröken skakar på huvudet, betraktar tyst barnflocken som hon tycker påminner om en flyende djurflock på savannen, drar en djup suck.

Lisa har hunnit ut ur klassrummet, drar med möda upp den tunga ytterdörren, tar skoltrappan i några få långa språng. Känner hur hon förlorar balansen, står nästan på huvudet, det hissnar i någon sekund, lyckas ändå hålla sig upprätt, tar ett hopp ner i gruset. Bakom henne kommer Åsa farande, bromsar in vid Lisas sida så att dammet yr. De börjar gå hemåt tillsammans, bor i samma hyreshus på Blekingsborgsgatan. Vilken tur, tänker Lisa, att det finns en flicka till i samma hus som jag, på samma våning som hon, bara rakt över gången. Hon ser Åsas brevlåda hemifrån. Olofsson står det på en skylt. Och som hamnade i samma klass som hon. Lisa känner att de är lika, små och smala, med ljusblont lättflygande kort hår.

Framför dem går Kattis och Maggan. Lisa och Åsa ser på varandra, nickar och blinkar. Överenskommet. Börjar trampa på hälarna på Kattis och Maggan. Drar av Kattis ena skon. Hon snubblar i väggruset.

- Vad gör ni?! Om mamma kommer och ser vad ni gör skulle ni få se på andra bullar! Då skulle ni få eld i baken!

- Haha, få se på andra bullar! Har din mamma bakat andra bullar. Andras bullar kanske? Bjuder hon oss då?

Lisa och Åsa hoppar runt i ring, håller varandra i händerna, fnittar och skrattar.

- Få eld i baken? Hurdå menar du? Skulle din mamma jaga oss med en fackla eller?! Kom nu Åsa! Vi springer hem. Min mamma har egna jättegoda bullar vi kan få!

7 kommentarer:

  1. Originellt, här sitter jag och identifierar mig med Lisa och så är hon en mobbartyp. Snyggt grepp, det var jag inte beredd på!

    "Stolar dras bakåt så att ett högt skrapande och rivande ljud uppstår." kunde kanske skrivas lite smidigare. "under enormt skrapande och gnissel"? Jag kan inte riktigt föreställa mig ett rivande ljud trots att jag vet precis vilket ljud du menar här. Minns det väl.

    SvaraRadera
  2. Bra och intressant perspektiv, taskiga tjejer...

    SvaraRadera
  3. Jag trodde också att Lisa var ett offer och blir förvånad när jag läser slutet.
    Bra och levande skrivet.
    Naturligtvis kommer jag att fortsätta med skrivpuffen.

    SvaraRadera
  4. Bra skrivet. Barn kan vara väldigt elaka.

    SvaraRadera
  5. Bra bra tyckte om först styckena jag.

    SvaraRadera
  6. Ja, instämmer, bra vändning, överraskande. Bra.

    SvaraRadera