Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

tisdag 11 maj 2010

Blusen (ekonomiskt lättsinne - skrivpuff 11/5)

Hon ville visa sig från sin bästa sida. Alltså naturligtvis då framifrån. Exponera klyftan mellan brösten, betona särskilt mycket med puderskuggningar. Låta honom se hennes solmätta solbruna glansiga hud. Framhäva sina smäckra smala händer med djuprött lackerade manikyrerade naglar med franskt vit halvmåne. Midjan utan överflödigt fett.

Ett litet gnissel ekade genom butiken varje gång hon drog i några klädgalgar med påhängda damblusar. Hon såg sig omkring. Noterade att hon var enda kunden. Tog tag i en vit skir sak. Som en brudslöja. Studerade plagget ingående. Vad är det för tygkvalitet? Voile? Ringningen formad till ett ansenligt brett U. Flortunna genomskinliga spetsar fladdrade nerför knappraden i skimrande pärlemor. Snäva tunna ärmar med trumpetformade krusiga kanter. Kort modell. Perfekt.

- Vill du prova?

- Ja, gärna, storlek trettiosex.

Såå skön. Läcker. Låter betraktaren skönja behån under precis lagom mycket, precis kant i kant med blusens övre rand. Hon måste köpa den. Vill ha, vill ha. Den är redan min.

- Jag tar den!

- Ja, absolut, den är som sydd för just dig. Tillverkad i silke.

Expediten vek ihop blusen med lätta flinka fingrar, lät den glida ner i påsen, drog ihop snöret för att man skulle kunna bära den på axeln. Slog in beloppet i kassan.

- Det blir sjutusen kronor, tack.

Den varma känslan inom henne blev till frost. Hon frös, axlarna ryckte till i en rysning samtidigt som hon febrigt rotade i väskan efter plånboken.

13 kommentarer:

  1. Hm...bra beskrivet och som vanligt fångar du mig från första raden. Men jag skulle aldrig, aldrig, aldrig köpa en blus för sjutusen. Så det betyder väl att jag inte är helt förtappad vad det gäller ekonomi?
    Däremot älskar jag att shoppa, och får lätt hjärtklappning av läckra boots eller snygga byxor :)

    SvaraRadera
  2. Åh, den situationen känner man igen, hur man faller för en sak man bara MÅSTE ha bara för att få en chock när det ska betalas. Svärande åt sin egen dumhet att inte kollat priset först har stoltheten hindrat en från att ångra sig! Dumt, dumt, men som tur var inte SÅ dyrt i alla fall! :o)

    SvaraRadera
  3. Snyggt skildrat!
    7 000! Wow, liksom...

    SvaraRadera
  4. Ooops!!! :)

    Vem känner inte igen sig? Förutom att jag nog hade stoppat där, 7000 för en blus. Nej, inte ens min stolthet tillåter det... LOL!

    Men annars, vem har inte köpt något som var dyrare än man trodde när man kommer fram till kassan...

    Marie

    http://www.meraord.se
    http://mias.blogg.se

    SvaraRadera
  5. Bra beskrivet. Men hua vad dyrt tur man är kille.
    Ja nog har man tänkt ojoj när man tar fram plånboken.

    SvaraRadera
  6. Huh - mina ögonbryn for i höjden av bara den då det stod 7000 kronor - så då kan jag tänka mig att 'kallsvetten' bröt fram på henne :-)
    Bra beskrivet.

    SvaraRadera
  7. Bra skrivet, men uschlans dyrt - då måste hon bli snygg i den, annars kan jag tänka mig hur det känns ...

    SvaraRadera
  8. Bra skrivet, tyvärr en välbekant känsla.

    SvaraRadera
  9. Oohhh, så går det när man inte tittar på prislappen innan man går till kassan. Jag har personligen lite svårt att sätta mig in i känslan, det skulle ju aldrig hända mig. Men nyfikenheten fångar mig.

    Vilka blir shopaholics? Vad driver dem? Är det som vilket beroende som helst, alkohol, socker. Det finns ju t.o.m. de som är beroende av motion.

    Bra berättat!

    SvaraRadera
  10. Väldigt träffsäkert, på enkel men elegant prosa. Dig vill jag verkligen läsa mer av! Hög igenkänningsfaktor också, fast jag är mer blygsam (sjalen kostade 240 kronor).

    SvaraRadera
  11. Jättebra!!! Känner paniken, 7000:- finns sånt?????

    SvaraRadera
  12. Oj oj 700 vore mkt för mej! men som sagts fängslande från första raden!

    SvaraRadera
  13. Jag kände själv den där rysningen i kroppen när hon talade om summan!

    SvaraRadera