Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 28 december 2017

Liksom

Han sa att jag var liksom trovärdig. Jag undrade vad det betydde, fick lust att ställa frågan:

"Vad menas med liksom trovärdig?"

Men jag höll tyst. Tänkte att det hade varit ett elakt inpass. Han hade sina favoriter. Det var som om han ofrivilligt hävde ur sig samma återkommande floskler och utnötta ord. Som spasmiska ryckningar i en ögonmuskel. Ticksen blev efter ett tag en del av hans personlighet. Jag noterade klyschan och gick vidare i livet. Liksom. När jag en dag kom nyklippt och med ny röd färg i håret, sa han:

"Gött dö!" utbrast han på hemgjord göteborgska. "Fräckt dö."

Jag log och tackade för komplimangen.


6 kommentarer:

  1. En trovärdig komplimang tänker jag. Bra.

    SvaraRadera
  2. Ahh, jag avskyr ordet liksom, använder det själv för ofta!

    SvaraRadera
  3. Ibland vet man inte helt säkert vad vissa ord står för. Fast känner man personen väl så brukar kroppsspråket göra sitt till.

    Ha en bra torsdag!

    SvaraRadera
  4. Vilken härlig scen! Ser honom framför mig och vet liksom inte vad jag ska tro.

    SvaraRadera
  5. Tack alla!

    Ordet liksom är alldeles för lätt att peta in i talet. Jag håller med dig Pia.

    SvaraRadera
  6. Det är liksom ett störande onödigt ord som ofta ekar ur från munnar. Jag får lust att börja räkna tyst liksom. ;)
    Kram Bosse

    SvaraRadera