Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

måndag 1 juni 2015

Backen


Hon försöker skynda på stegen. Långt däruppe skymtar hon backens krön. Fötterna känns tröga. Armarnas pendling fram och tillbaka känns ända upp i axlarna. Nacken svider och ögonen blir tårögda av påfrestningen. Ändå kommer hon osannolikt långsamt framåt. Det är som att hon håller på att ta sig fram genom ett sumpigt kärr, där fötterna hela tiden sjunker ner i den sura vegetationen. Med uppbådande av sina sista krafter tar hon sig äntligen ända upp.
Hon stannar på kullens högsta topp. Ett bottenlöst djupt andetag. Andas långsamt ut. Den glödande tröttheten i kroppen avtar sakta och hon börjar urskilja omgivningen. Först ett lågt skrik. Hon inser att hon är lurad. En ofattbar illusion. Ansträngningen utsiktslös. En ny utdragen höjd framför henne. En ny snaskig backe.

7 kommentarer:

  1. Nää vilken besvikelse, jag som såg utsikten framför mig...

    SvaraRadera
  2. Ja fy vad lurad man känner sig efter en sådan ansträngning :)

    SvaraRadera
  3. Bra beskrivning, man fångas med i texten och håller med alla andra, vilken besvikelse, vad lurad man känner sig :)

    SvaraRadera
  4. Stackars kvinna. Jag lider med henne. Kram Bosse

    SvaraRadera