Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

tisdag 12 november 2013

Busshållplatsen


Janne sprang ut före mig.
– Jag rusar, ropade han på väg ut, annars missar jag bussen. Kan inte komma för sent idag.
Jag fortsatte lugnt att avsluta tandborstningen. Tog sen på mig min bronsfärgade dunjacka och drog på mig kängorna.  Den lilla plastkassen, på vilken det stod ”den här läckra lunchen har jag gjort själv”, stod beredd för mig att lätt och ledigt greppa vid ytterdörren. Det var kallt ute. När jag kom ut på gatan bolmade vit rök ut ur min mun och näsa. Jag var tvungen att skrapa rutorna. Istäcket på rutorna satt som fastklistrat med superlim. Jag klev in i bilen, motorn morrade igång och jag satte igång fläkt och sitsvärme på högsta.

I korsningen Slottsskogsgatan/Godhemsgatan svängde jag höger för att ta mig förbi busshållplatsen och sen ut på Kungsladugårdsgatan. Uppfattade med ens att det var någon intill bilen.  Som måste stått mitt i körbanan. En mans ansikte helt nära framrutan. Ögonen. Jag såg hat i blicken. Jag bromsade aldrig. Jag rattade och gjorde en grov gir. Körde vidare. Jag fick en bestämd känsla. Det hade varit något bekant över mannen. Jag kollade i backspegeln. Han stod kvar mitt i gatan. Hade vänt sig om och stod alldeles still och såg efter mig. Det var Janne. Åkte inte han med bussen? Han stirrade. Jag stannade aldrig.

5 kommentarer:

  1. Vilken historia. Grymt bra skrivet.

    SvaraRadera
  2. Läste först inte översta raden, men när jag gjorde det blev historien en helt annan! Undrar hur stämningen blev vid middagsbordet!!

    SvaraRadera
  3. Den tog en oväntad vändning - vad hade han hunnit bli så arg på?

    SvaraRadera