Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

onsdag 24 juli 2013

Rånad

Sveket. Det var det som gjorde ondast. Inte att hon ville skiljas. Det hade han utan vidare gått med på. De hade glidit ifrån varandra. Gjorde mindre och mindre tillsammans.

Under senaste semestern, veckan i somras i San Sebastián, hade hon redan första dagen gjort förutsättningarna för kommande veckan helt klara. De satt under ett blå- och vitrandigt parasoll på hotellets terass med panoramautsikt över bukten och åt av den dignande frukostbuffén.

– Du, jag går och shoppar sen nere i gamla stan. Kanske tar en fika på torget. Vad ska du göra?

Hon tog inte av sig sina kattögonformade solglasögon i retrodesign från femtiotalet. Det gick inte att se hennes blå ögon, han skymtade bara konturerna där ljuset kom åt bakom de mörka linserna. Först kände han sig en aning ställd, men vid närmare eftertanke tyckte han att tanken på att vara för sig själv, göra precis det han och bara han ville, var luftigt befriande, precis som den ljumma vinden som rörde lätt vid hans hud.

– Jag går ner och sätter mig på klipporna vid havet och läser, svarade han, sen tar jag nog en lätt lunch nere vid hamnen.

– Ska vi ses sen och äta middag tillsammans eller har du andra planer?

– Neej, middag vore trevligt.

Men sveket, att hon under flera år haft ett förhållande. Att hon ljugit under så lång tid. Det var mycket svårare. Hur många gånger hade hon undanhållit honom sanningen? Han kunde inte låta bli att grubbla. Hur var det egentligen den helgen i september när hon sa att hon skulle tillbringa lördag och söndag i Stockholm med Britten? Var hon med honom då? Eller den gången i våras. Hade hon åkt med kollegorna till konferensen eller hade hon träffat honom istället? Eller den gången då... eller, eller. Han kände sig rånad, plundrad ända in i de allra känsligaste nervtrådarna. Han var bara något fjuttigt som hon lätt kunde blåsa bort, som ett dammkorn som fastnat på kragen. Det var det, sveket.

3 kommentarer:

  1. Bra skrivet, du har sådan känsla i det du skriver. Ang kommentar hos mig. Jag såg texten på nätet och sparade ner den i det skick jag hittade den, eftersom jag gillade den.

    SvaraRadera
  2. Vilken bra text. Skönt flow!

    SvaraRadera
  3. Aj aj aj... Smärtsam läsning. Bra skrivet!

    SvaraRadera