Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

söndag 16 september 2012

John Bauer


Varje steg på den sågspånslagda stigen kändes som om mina nya svarta gympadojor med ilsket lila sulor var tillverkade på samma sätt som studsmattor. Som att jag, om jag fick för mig att hoppa jämfota, skulle kunna svinga mig själv upp långt upp i trädkronorna. Vilken upplevelse att kunna se allt ur fågelperspektiv, tänkte jag. Om så bara för några sekunder innan jag dråsade i backen igen. Om det inte blev så att jag fastnade i den höga talltoppen, förstås. Hur skulle jag i så fall komma ner? Jag såg mig själv i fantasin, försiktigt, tum för tum och med blodiga handflator, hasa mig ner för den stela knöliga bruna barken.
Jag befann mig mitt i en tavla av John Bauer. Dov mörk trollstämning i tallskogen. Marken mellan de höga träden var klädd i tjock grön mossa. Ett antal höga stenrösen, som kanske var uråldriga kungagravar, var även de fullständigt inbäddade i lysande grön mossa.
Längre fram såg jag en öppning i mörkret. Bokstavligt talat skickade solen kaskader av strålar rakt ner i alldeles rund liten plätt. Jag la mig ner i den smidiga djupa mossan och lät solen värma mitt ansikte. Bedövande skönt, jag gled långsamt in i en mjuk dagdrömsdvala

5 kommentarer:

  1. Underbar stämning i texten. Och kul idé!

    SvaraRadera
  2. Skön stämning tänkte jag genast :)

    Fast det där med att ligga i mossan är jag - som ogillar kryp på min hud - inte så trakterad av ;) värre ju mjukare den är ha ha

    SvaraRadera
  3. Låter blött! Jättefin text - och rolig.

    SvaraRadera
  4. Jag tror att John Bauer skulle blivit hemskt glad över den lekfulla lysande betraktelsen. Det blev iaf jag:)

    SvaraRadera