tag:blogger.com,1999:blog-43470036719117733502024-03-05T12:00:20.234+01:00tittelinahttp://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.comBlogger1765125tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-82816687927571494782020-11-13T11:46:00.000+01:002020-11-13T11:46:10.760+01:00Val <p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">När jag tittade upp stod de två kvinnorna och stirrade på mig. En av dem
tecknade åt mig att gå med. Rummet vi kom till, efter att ha gått nerför och
uppför så många trappor att jag tappat begreppet om var i byggnaden vi befann
oss, liknade en fängelsecell. Kala stenväggar, fuktig luft och långt upp, strax
under taket, en gallerförsedd glugg. Längs ena väggen var en brits placerad.
Jag hann inte reagera innan dörren slog igen bakom mig.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Jag hade inget val. Måste hitta ett sätt att fly. Jag var sannerligen en riktig novis
när det gällde att känna till hur man flyr ur fångenskap. Imorgon måste jag
vara långt härifrån. Gluggen var utesluten. Även om jag på något sätt skulle
kunna ta mig upp dit fanns risken att fastna. Vilken förnedring att hittas
halvvägs ut. Tanken var faktiskt komisk. Jag skrattade till. Mitt skratt lät
som ett skrik på hjälp.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com17tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-36846245565128446222020-11-11T09:56:00.002+01:002020-11-11T09:56:56.511+01:00Order<p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">I förvirringen av hans plötsliga uppdykande gjorde jag en ansats att
resa mig upp. Med ena handen visade han att jag skulle sitta kvar. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Nu börjar vi analysen”, sa han och satte sig ner i stolen bredvid min.
”Du och jag.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Analysen?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Du kan inte bli min hustru utan en ordentlig prövning”, sa han och
betraktade mig ingående.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Förlåt?” sa jag och undrade om han hörde darrningen på rösten.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”En direkt order från mig som härskare; du kan inte vägra.</span><span style="background: white; color: #050505;"> </span><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Du ska utbildas. Mina assistenter märker omgående om du är lämplig. Vila
nu, i morgon blir det en dag fylld med aktiviteter. Vill du fråga något innan
jag går?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Han pratade fort men jag hade förstått allt.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Vad händer om jag inte klarar testerna?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Då blir du levande begravd.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Vad?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Det högg till i magen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Våra traditioner är tuffa men rättvisa. Ät nu”, sa han och nickade mot
bordet där det stod en stor tallrik överfylld med frukter och grönsaker. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Jag ville bara kräkas.<o:p></o:p></span></p><br /><p></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-80696093532787325152020-11-09T15:01:00.007+01:002020-11-09T15:19:05.898+01:00In spe<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Det stora karet var fyllt med hett vatten. Täta moln av ångor steg mot
taket. Svetten på kroppen hade torkat och svalnat och nu skakade jag istället
av oavbrutna frossbrytningar. Kvinnorna drog av mig mina smutsiga kläder,
byxorna var stela som om de impregnerats med lort. De tecknade åt mig att kliva
i. Jag gav till ett rop av den plötsliga hettan mot huden. Samtidigt var det en
skön känsla. Långsamt lät jag kroppsdel för kroppsdel sjunka ner i vattnet.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Jag satt nersjunken i en stol med utsikt över dalen. Luften var sval men
ändå ljummen. Jag hörde fåglar kvittra. Framför mig på ett bord stod en mugg
rykande te. Jag tog en klunk. Den starka smaken fyllde munnen, en blandning av
ingefära, mynta och salvia. Kroppen var öm efter kvinnornas kraftiga massage.
Styrkan i deras händer var mäktig. Att arbeta sig igenom muskel för muskel, del
för del. Smärtsamt för min kropp samtidigt som det var skönt. En sensuell
upplevelse. En rörelse i ögonvrån fick mig att vrida på huvudet. Där stod han. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"En fräsch drottning i spe, förmodar jag", sa han.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-21103106371399487132020-11-05T10:47:00.002+01:002020-11-05T10:48:56.231+01:00Utsökt<p> <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Med långa kliv kom han
rakt mot mig. Jag insåg att det var omöjligt att fly. Han var snabbare än jag.
Djungeln var hans hem. Jag avvaktade. Han sträckte fram en rödfärgad hand med
sorgkantade breda naglar. Jag tog den, med ens medveten om mitt svettblöta
tunna linne. Hur avslöjande det var. Det kraftiga greppet om mina fingrar gjorde
nästan ont. Han ledsagade mig in i mitten av ringen med män. De formerade sig i
en rad bakom mig och mannen.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Vi vandrade iväg. Alla
utom jag var barfota. Jag kände mig klumpig i mina tjocka läderkängor. Under
tiden vi gick hummade männen dovt bakom oss i takt med våra steg. Efter en
stund bredde en stor öppen plats ut sig framför oss. Högt uppe på ett berg
beklätt med djupgröna täta buskar var en hög stenbyggnad placerad. Jag fick en förnimmelse
av att det var kungens palats. Platsen för makteliten med god överblick över
alla undersåtar och tidigt upptäcka fiender som närmade sig. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">En räcka trappsteg
slingrade sig som en lång orm uppför klippan. Det var till den trappan vi var
på väg. Mannen släppte min hand och med viftande händer och gutturala rop visade
han att jag skulle gå uppåt. Med ett tjugotal män bakom mig började jag
klättringen uppåt. Det dröjde inte länge innan jag flåsande var tvungen att
stanna. Hans valkiga händer som tryckte hårt i ryggen tvingade mig att
fortsätta.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p><br /></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">”Du ska bli vår nya drottning!”</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Jag stirrade på mannen som satt i en enorm stol längst in i den stora
salen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Du ska bli min hustru.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Det ekade i rummet. Hans ord studsade runt väggarna och gav intryck av många
mörka röster. Männen hade med milda knuffar tvingat in mig i stenpalatset. Nu
stod jag framför den person som hade makten. Så slog det mig. Jag hade inte
insett förrän nu varför jag förstod orden han yttrade. Han pratade portugisiska.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Min ärade maka. Vi har väntat länge på dig. Utsökt", sa han och log.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">”Men …?” sa jag och slog ut med armarna. ”Jag är en främling.”</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Shh …” sa mannen och knäppte med fingrarna. Genast uppenbarade sig två
kvinnor i en öppning bakom honom som jag inte lagt märke till. Barfota gled de ljudlöst
fram till mig och höll mig varligt i varsin arm.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Du behöver tvättas”, sa han.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #050505; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Kvinnornas grepp hårdnade och jag hade inget annat val än att följa med.
Ögonblicket innan vi försvann ut vred jag på huvudet. Salen var tom. Alla
männen var borta. Kungens stol var tom.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-2915568225152325302020-11-03T15:11:00.005+01:002020-11-03T15:11:25.028+01:00Olja<p><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Leguanen stod stilla och
jag stod lika stilla. Så hux flux, utan förvarning, blev jag medveten om att
den glidit ner bakom några grova lianer som sträckte sig mot himlen, längre upp
än jag kunde skönja. Jag beslutade mig för att gå förbi. Inget hände. Bara kakaduor
som skränade i öronen och en vrålapa som hördes hojta.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Jag hittade en stig som
jag slog in på. Den måste människor ha trampat upp. Jag vet inte hur länge jag vandrade.
En vattenflaska hade jag som tur var lagt ner i ryggsäcken. Nu var den tom och
det sved i magen av hunger. Hela kroppen var indränkt i svett. När jag drog med
fingrarna över armen fick jag en förnimmelse av jag var inoljad. Kladdigt och
halt. Abrupt stannade jag. Röster. Människor fanns i närheten. Jag lämnade
stigen och smög. De kraftiga trädstammarna fick ge skydd när jag tassade
framåt. Närmre. Nu var de nära. Jag kikade. Ett gäng nakna män målade med
kroppsfärg i olika snirkliga mönster utförde en blandning av dans och självförsvarskonst.
En av dem brast ut i ett högt tjut. Jag hajade till. Det lät likadant som om ett
ångloks tutande. Exakt samma som nattåget jag åkte med från Macapá till Santarém
på väg till Manaos häromdagen. Till alla turisters förnöjsamhet körde de fortfarande
med ånglok. Hade den här mannen hört det ljudet? Så tystnade han och stirrade
rakt mot den plats där jag gömde mig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-83911430397852363712020-11-02T13:39:00.010+01:002020-11-02T13:41:32.073+01:00Lax<p> <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Innan jag hann reagera
hade den landat på min handflata. En trollslända med guldglänsande kropp och
fyra vingar som skimrade i solstrålarna. Sländans lätta beröring mot huden
kittlade. Den betraktade mig med perfekt rundade fasettögon som fick mig att
associera till ett hallons yttre skikt av små pärlor. När den lyfte och flög
iväg följde jag efter. Då och då vände den och kom tillbaka, som för att stämma
av att jag kom med. </span></p><p><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Längre och längre in i regnskogen. Ljudet av fåglar och apor
ekade. Bruset från vinden som fick de höga träden att vaja och mina steg mot
marken fyllde den fuktmättade luften. </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Det tog bara några
sekunder för mitt ljusgröna tunna linne att övergå i en mörk färg. Svetten
strilade ner över panna och ögon. Jag drog med fingrarna över ögonen. En aning
bättre, det irriterade inte lika mycket. Åtminstone gick det att uppfatta
omgivningen. Överrumplad av insikten insåg jag att sländan var borta. Jag saknade
min nyfunna vän. </span></p><p><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Emellan några grova trädstammar upptäckte jag att jag inte var
ensam ändå. Ett par stirrande runda ögon. Den gröna kroppen med rutmönstrad
hud, som påminde om sländans fasettögon, slutade i en lång fyllig svans. Jag
rätade hastigt på ryggen och klev bakåt. Varelsen tog samtidigt ett par vajande
steg mot mig. En leguan i original i verkligheten! Inte i ett teveprogram
producerat av David Attenborough. Jag erinrade mig att han berättat att
leguaner levde på frukter och blommor. Och en och annan lax om det fanns att
tillgå. Kunde jag lita på det?</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-40139530416442582842020-10-26T13:31:00.004+01:002020-10-26T13:37:52.344+01:00Fjong<p> <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">”Den
där fyllisen Roger.”</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Vad
är det med honom?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Han
kikar på mig.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Vad
säger du?” sa Nina. ”Hur då? Varför?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Herta
spärrade upp sina vattniga blekblå ögon och putade med läpparna.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Jag
har kommit på honom med att kika in genom vårt sovrumsfönster. Jag har sett
honom i spegeln.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Fy,
det låter spöklikt.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”En
gång skulle jag precis byta om till nattlinne och stod där halvnaken. Jag bara
skrek. Holger rusade ut men såg ingen. Han påstod sen att jag inbillade mig”,
sa Herta och rynkade pannan. ”Men det gjorde jag verkligen inte! En annan gång
vaknade jag på morgonen och skulle just kliva upp ur sängen. Då fick jag syn på
honom i fönstret. Han bara stirrade med stora runda ögon. Jag kastade mig fram och slängde
upp glasrutan. Då var han förstås borta redan.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Det
är för jäkligt. Varför gör han det, tror du?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Gissa?!
För att han får fjong förstås. Du tror förstås att en kvinna som jag inte kan
hetsa upp en man, eller vad?” ropade Herta och höjde hakan igen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Det
sa jag inte. Berätta vidare.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">”Då
så. När Roger och Holger sitter vid köksbordet och dricker sprit och tjatar som
två papegojor hela kvällen. Då finns jag minsann inte. Då låtsas han som
ingenting. Det är som om jag inte existerade. Men jag har sett när han tror att
jag inte ser. Den blicken. Han klär av mig med ögonen. Jag är tvungen att gå
därifrån.”<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-68186191201098821082020-10-21T11:55:00.005+02:002020-10-21T11:55:59.885+02:00Måndag<p>Den måndagen du gick</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">kastade du din mörka<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">skugga över mitt liv<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Modlösheten den första dagen <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">i veckan<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">förföljde mig <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">gav sig inte<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hur jag än kämpade<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">fann jag aldrig ljuset</p><p class="MsoNormal"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9g9QyOHfUN1GD4BeLAkzni5we3XS_VycIPJ-khzO34uKJvvozWPsze1jtiXfz6NwIngjBgcd1cCgTs5x-flYKAPKYmEmkApviEPqUj9tP52K0fuQhpnaEPY7jrE0HUkC9htyLKPeKzmE/s4608/20200830_211830.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4608" data-original-width="2592" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9g9QyOHfUN1GD4BeLAkzni5we3XS_VycIPJ-khzO34uKJvvozWPsze1jtiXfz6NwIngjBgcd1cCgTs5x-flYKAPKYmEmkApviEPqUj9tP52K0fuQhpnaEPY7jrE0HUkC9htyLKPeKzmE/w225-h400/20200830_211830.jpg" width="225" /></a></div><br /><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">Eget foto</p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-20015008814854618192020-10-20T13:59:00.001+02:002020-10-20T13:59:24.668+02:00Hem<p> <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">Roger var en otäcking,
Holger en gnällspik och Marianne en hetsporre. Spännande början på det här projektet.
Nu måste hon tillbaka till stan. Vilken helvetes bra artikelserie det här kunde
bli. Ingen tvekan. Hennes genombrott som undersökande journalist. Här skulle
grävas.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Ska du gå redan?” sa
Gösta när hon gjorde en ansats att resa sig upp.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Jag tror det räcker för
idag.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Men vi har ju knappt
börjat?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Jag kommer tillbaka
imorgon. Vi får göra en planering över mina besök. Jag ringer dig.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Håll dig undan för Roger
på väg till bilen”, sa Gösta och Marianne nickade.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Ska göra mitt bästa”, sa
Nina.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Hon gick igenom den mörka
hallen med Marianne och Gösta bakom sig. Tänk om Roger stod och lurpassade på
andra sidan? Försiktigt sköt hon upp dörren. Men så med ens orkade hon inte mer. Ville bara hem. Sket i vilket. Han fick väl stå där om han ville. Hon slängde upp dörren.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-70750647790409242272020-10-19T13:38:00.005+02:002020-10-19T13:38:41.569+02:00Permanent<p> <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Jag sover inte i natt
heller. Jag är rädd för att bristen på sömn snart blir permanent. På dagarna går det
hyfsat när jag har fullt upp att göra, men så fort jag lägger huvudet på kudden
tumlar tankarna runt och gör mig helt snurrig och på samma gång klar som
iskristall i huvudet. Hur det nu är möjligt.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Snart
orkar jag inte mer. När som helst slår jag till utan att kunna eller ens ha
viljan att hejda mig. Jag ser det framför mig hur näven blixtsnabbt störtar
genom luften och träffar honom rakt över näsan. Näsblod flyger ur båda
näsborrarna och jag njuter av åsynen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Jag
har en inre bild av hur jag visslande utan vidare går därifrån. Möjligen att
jag höjer armen och med slappa fingrar vinkar utan att vända på huvudet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">”Rätt
åt dig din jävla nolla!” säger jag rakt ut i nattluften och har inte det minsta
dåligt samvete för mina brutala tankar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Det
är han som borde må dåligt av alla lögner och bakhåll han gillrat under åren. Det
finns en gräns för allt och den gränsen har han klivit över för länge sen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-76603308580420882712020-10-15T10:39:00.000+02:002020-10-15T10:39:52.960+02:00Polis<p> Ett litet stycke ur ett manus jag skriver:</p><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Marianne fick syn på Gösta som haltande halvsprang mot henne.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Vad
hände?!” ropade han.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Holger,
den gubbfan skrämde hästen!”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Gösta
pekade uppåt backen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Där
uppe!”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-hansi-font-family: "Courier New";">Marianne
sprang som hon aldrig sprungit f</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">örr. Där var Antigo!
Löddrig och gnäggande stod han med en <a name="_Hlk53646717">fullständigt
förstörd </a>vagn intill. Hon lyfte och kollade noggrant varje ben. Inget
konstigt, inget var brutet. Mot alla odds hade han klarat sig fysiskt. Med
gemensamma krafter lyfte de bort kärran.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Tar
du Antigo? Kommer sen.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Hon
rusade tillbaka ner för backen, kastade sig uppför trappan och slängde upp
ytterdörren. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Holger!”
skrek hon rakt ut och fortsatte in i köket. Där satt han vid köksbordet med
uppspärrade ögon och surmulen min.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Ut!”
hojtade han. ”Du … du ut!” <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Marianne
slog näven i bordet. Hårt. Det gjorde ont. Hon la märke till att han hajade
till. Utan att tänka slog hon honom med handflatan över kinden. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Jag
ringer polisen!” sa Holger och höll handen mot det illande röda som flammat upp
i ansiktet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Gör
du det”, sa hon, vände sig om och marscherade ut. ”Annars gör jag det.”<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: 1.0cm; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></p><br /><p></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-88093881546000312602020-10-08T09:40:00.001+02:002020-10-08T09:40:05.953+02:00Stuffa<p><span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">När vi i min familj ska packa in oss i bilen får pappa stå utanför och
stuffa, som pappa kallar det. Mamma säger att stuffa är något helt annat, att
det är en typ av dans som unga människor höll på med förr i tiden. På
1940-talet eller så. Men pappa står på sig.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%;"><span style="color: #141823; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">”Stuffa är det rätta ordet. En synonym till att stuva”, säger han. ”Alltså förstås
inte samma som att göra en stuvning, men ändå”, fortsätter han.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%;"><span style="color: #141823; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">”Du är rolig du”, säger mamma och skakar på huvudet. ”Ja huvudsaken är ju
att vi får plats allihop.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%;"><span style="color: #141823; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Pappa har det bäst. Han är den enda som får sitta för sig själv. I baksätet
trängs vi, svettas och kliver på varandra. I framsätet sitter Pecka och Lillan
i mammas knä, medan pappa har jättestort utrymme. Han måste ha plats att ratta
ordentligt och kunna växla utan att riskera att få i fel. Det hände en gång. I
hög fart fick han av misstag i ettan, vilket gjorde att bilen mer eller mindre
ställde sig upp på motorhuven. Alla kastades framåt mot vindrutan. Ingen skadade
sig. Den gången.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%;"><span style="color: #141823; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-16769517882527800322020-10-06T13:01:00.004+02:002020-10-06T14:17:43.942+02:00Vass<p> <span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">G</span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">östa
reste sig så snabbt att han under någon sekund stod och vaggade i obalans.
Elvira ville resa sig upp och stötta, men hon hann aldrig innan han med
förvånande hastighet redan försvunnit ut i hallen. Ögonblicket senare klampade
en lång kvinna flåsande in i köket. Det vitblonda håret, som ramade in
de grova ansiktsdragen, liknade en taggig fröboll från en maskros. Först när
Gösta visade sig i dörren fick kvinnan av någon anledning syn på Elvira och
hennes stora blå ögon blev ännu större.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Det här är Elvira,
journalisten jag nämnde”, sa han och nickade åt hennes håll. ”Marianne, min
dotter”, fortsatte han och såg på Elvira.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”En till sådan där”, fräste
Marianne och stirrade på henne. ”En med en så vass penna att den skär sönder
sanningen och kommer ut på andra sidan som en lögn.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Hon är på vår sida”, sa
Gösta i låg ton. ”Hon vill verkligen skriva hur det verkligen gick till.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Verkligen och verkligen.
Hur ska vi veta det?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Ni kan lita på mig” sa
Elvira.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Det visar sig nog att du
är en lika god kålsupare som alla andra”, sa Marianne.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">”Ta det lugnt nu”, sa Gösta.
”Vi tar en kopp kaffe och lugnar ner oss.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Marianne damp ner på en
stol vid köksbordet. Hennes skarpt blå ögon studerade Elvira med en aning
lugnare blick. Mer skärskådande och utan aggressivitet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-right: -21.6pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-69142586043201336872020-09-25T09:21:00.011+02:002020-09-25T09:25:18.732+02:00Gaffla<p> </p><p class="MsoNormal">Jag undrar varifrån vi har fått verbet gaffla. Kanske var
det så att någon irriterade sig på någon annan som hänsynslöst satte gaffeln i matbit
efter matbit, hivade in i munnen och tuggade så kraftigt att saliv klibbade
fast i mungiporna. Någon mådde illa av beteendet och utbrast:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Jäklar vad du gafflar in! Du borde hyfsa till dig.”<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">Senare har det kommit att betyda någon som ohyfsat pratar och pratar utan att ta hänsyn till andra.</p>
<p class="MsoNormal">Det är min teori.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-52342616776354532322020-09-24T09:16:00.006+02:002020-09-24T09:19:06.269+02:00Snitta<p> </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Yxan snittade vedklabben, mjukt som
om det var smör och inte en grov träbit. Hon fick en vision av att det var en
kropp hon plöjde rakt igenom. Förnimmelsen gav henne rysningar som fortplantade
sig från huvudet och ner till tårna och tillbaka. Händerna skakade så mycket
att hon var tvungen att släppa yxan. Hon la sig raklång och stirrade upp i
himlen. Minnen från förr. Hon stod ofta och tittade på när pappa ordnade ved
inför vintern. Ibland fick hon till och med prova själv. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Så hände det. Pappa högg yxan rakt i
handflatan. Blod sprutade över både henne och pappa. Hon sprang in till mamma
som stod och diskade i köket. Mammas uppsyn. Skräcken som lyste i ansiktet
skulle hon aldrig glömma. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Ärret som ett kusligt minne löpte
tvärs över pappas handflata. Hon tyckte om att dra över det skrovliga med pekfingret.
Pappa sa att det kittlade. Ungefär som när man suttit på foten länge och den
somnat och det killade på ett obehagligt sätt. Det var nerverna, sa han. De var
avskurna och skulle aldrig läka ihop. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Hon hade många år senare förstått
vad han menade. Det hände en olycka och hon var tvungen att åka till sjukhuset
och sy ihop såret. Märkligt nog på samma ställe som pappa, i handflatan. Hon
kände ärret som påminde henne om pappa. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-85970343261622946132020-09-22T09:06:00.002+02:002020-09-22T09:06:20.560+02:00Damma<p> Forts på gårdagens:</p><p><br /></p><p></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">”Jag tycker inte om att ingen dammar mitt rum”, sa
kvinnan i spegeln. ”Jag som alltid var så noga med att ha rent omkring mig”,
fortsatte hon, formade munnen till ett russin och blåste hårt över sminkbordet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">En fläkt av kvinnans utandning tillsammans med
dammpartiklar drog över Annas ansikte och hon ropade till. En lätt förnimmelse
av parfym hade följt med i andetaget.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">”Om du lovar att hålla rent kan du få överta mitt rum.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Anna såg på kvinnans vemodiga ansiktsuttryck, där hon trots
allt kunde uppfatta en aning av ett leende.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">”Jag lovar.”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"><o:p> </o:p></span></p><p></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-16089897192403139972020-09-21T12:28:00.008+02:002020-09-21T12:30:28.425+02:00Bråte<p> </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Äntligen var det
sommarlov och hon hade jättemånga dagar på sig att gå på upptäcktsfärd hos
farfar på hans bondgård bland all möjlig bråte. Speciellt skulle det bli spännande att
utforska farfars vind. Det hade hon tänkt på hela vintern.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Känslan när hon klev in från trapphuset, atmosfären som omgav
henne. En förnimmelse av andra tider, långt tillbaka. Dunklet, stillheten, dammet
som låg i luften, tanken på alla som vandrat på samma bräder som hon. Reflexmässigt
tassade hon istället för att gå med stora steg. En korridor med flera stängda
dörrar låg framför henne. Försiktigt drog hon upp den första dörren till höger.
En kvinnas rum. En smal säng med ett vitt virkat överkast. Ett sminkbord, där
det stod dammiga parfymflaskor, bland annat Chanel No. 5. En hårborste och en liten
handspegel låg på snedden. Hon satte sig på pallen och tittade i spegeln. Hon
hajade till. Det var inte sig själv hon såg, utan någon annan. En äldre kvinna än
hon själv, men fortfarande ung. Hon hade svart långt hår som böljade ner över
axlarna. Allvarliga bruna ögon stirrade på henne.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-11762264493263925922020-09-18T10:20:00.003+02:002020-09-18T10:20:39.782+02:00Slang<p> </p><p class="MsoNormal">Jag slog mig i slang med honom<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Förnimmelsen av att vi kände varandra<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Trots att det var första gången vi sågs<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vilken klyscha<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Fast sann<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Han var inte ens min typ<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Första intrycket att han var en aning stel<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vilket han inte alls var<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">En omedelbar sympati<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">En direkt kontakt<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Sen sågs vi aldrig mer<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-44520807486744439372020-09-16T10:55:00.000+02:002020-09-16T10:55:12.847+02:00Exempel<p> </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Det första som slog Elvira
när hon klev ur bilen var lukten. Den distinkta fläkten av färsk hästdynga som
låg över nejden. Hon slängde igen bildörren och låste. En automatisk handling som
kanhända var onödig mitt ute på bondvischan. Här fanns väl inga tjuvar och
vandaler? Ett exempel på att hon var en inbiten miljöskadad stadsbo. Hon vände
sig om och betraktade omgivningen och njöt av tystnaden. I Göteborg var det aldrig
riktigt tyst. Inte ens på natten. Alltid någon trimmad moped som med sitt höga motorljud
genomborrade mörkret eller någon som var ute med hunden som gläfste till inför
någon kvarvarande lukt från en annan hund. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Ett antal hus i olika
modijanger omringade henne på båda sidorna om grusvägen. Ett medfaret
boningshus målat i en gräsgrön färg, den pyttelilla byggnaden med dubbeldörrar
som möjligen fungerade som ett garage, men där ingen modern bil skulle kunna köras
in i utan att fastna och slå sönder biltaket. För övrigt minimala faluröda
uthus och lador som utslängda här och var på en åker. Det var som om hon stod
mitt i en mindre by, trots att hon visste att det var en privat gård. Hon
räknade antal hus hon kunde se från platsen där hon stod. Åtta! <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;">Allt var stilla. Ingen
vind som ven, de höga granarna stod majestätiskt stilla och den svagt lysande
solen svepte in nejden i en mystisk dimma. Ingen verkade ha observerat henne. Hon
drog på sig jackan. Lite svalt var det. Kanske för att hon befann sig vid foten
av Kynnefjäll. Ordet fjäll som hon associerade till kyla och kala berg, möjligtvis
med snö högst upp på topparna. Med rejäla steg gick hon mot vägkurvan, nyfiken
på vad som väntade henne runt hörnet. Fler hus?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%;"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-74402425929335056992020-09-14T10:16:00.007+02:002020-09-14T10:19:00.766+02:00Ignorera<p><span face="Arial, sans-serif" style="background-color: white; color: #222222; font-size: 10pt;">Jag betraktade henne när hon kom gående längs bryggan, hennes vaggande
släpiga gång. För varje steg hon tog gnällde det till i de gistna träplankorna, som om de protesterade mot hennes tyngd. De tunga brösten avtecknade sig under
det svarta linnet, gungade i takt med hennes fotsteg. I handen höll hon handväskan
i svart plast. Hon bar solglasögon, men trots det kunde jag uppfatta att hon
spanade. I samma ögonblick fick hon syn på en man. Hon studsade till. Han
satt på en låg stenmur med en uppslagen bok i knäet. Hon fick fart. Med några
få snabba kliv var hon framme. Hon ställde sig framför honom. Skuggade honom mot
solens strålar. Nu såg jag enbart hennes breda baksida. Så rörde hon sig, vred kroppen och
damp ner intill honom. Han ignorerade henne. Fortsatte att läsa och vända blad. Hon placerade väskan mellan dem och stirrade sen rakt ut
i luften. Ingen sa något. Så upptäckte jag att de stirrade stint rakt på mig.</span></p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 150%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-20059272580235183492020-09-11T13:52:00.000+02:002020-09-11T13:52:03.564+02:00Kött<p> </p><p class="MsoNormal">Jag vill inte tänka på att jag är ett stycke kött<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">med mycket fett insprängt<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hellre ser jag mig som sprungen ur stjärnstoft<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Glittrande under universums oändlighet<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Under alla miljarder år har vi alla snurrat runt<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">i dammet <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">bara hängt med i svängarna<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">hissnat av anblicken av stjärnor<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Tänk om vi alla kunde inse att vi i grunden är av samma<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">skrot och korn<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Att vi har samma ursprung<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Jag drömmer om den dagen<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-41270519048733328952020-09-10T14:48:00.003+02:002020-09-10T14:52:10.335+02:00Smart<p> </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Avdelningsmöte klockan ett i aulan.
Tjejerna kommer att vänta på att Kristin tar täten. </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Alla utom jag kollar
omkring sig, kastar blickar. Några tar ett steg ut ur rummet, sen tillbaka. </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">De tror att
de är smarta.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Jag struntar i dem och kliver helt sonika ut ur
mitt rum och </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">vandrar till aulan. Jag sätter mig i en rad i mitten.
Efter en halv minut kommer de. Kristin först. </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Hon sveper med blicken över alla
utom mig, går rakt förbi min rad med ormen av damer </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">bakom och sätter sig i en rad längre
fram.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-32996888063367685262020-09-08T09:29:00.015+02:002020-09-08T09:32:12.005+02:00Skvatt<p> </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Ursäkta, skulle jag kunna
få slå mig ner här?" sa mannen på </span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">utpräglad </span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">engelska
med </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">stel överläpp. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Vad dricker du? Vitt vin?</span><span style="font-family: "Courier New"; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Jag bjuder på en till. S</span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">å klart",
fortsatte han och satte sig </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">utan att </span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; text-indent: 14.2pt;">vänta på svar på någon av frågorna.</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"> "Du
k</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; text-indent: 14.2pt;">änner inte igen mig, eller
hur?"</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Du ser bekant ut", sa jag.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Det lyser om dig att du inte har en
aning om vem jag </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">är.”</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Jag tog en klunk vin ur glaset som precis
placerats framf</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">ör
mig av bartendern. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Jag bor p</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">å hotellet där du jobbar", sa
han och såg på mig med huvudet på sned.</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Gör du? Jag har nog inte sett dig
där. Kanske förresten”, sa jag och la också huvudet </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">på sned.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Kära nån, jag har ju inte
presenterat mig. Kevin heter jag."<span style="mso-tab-count: 1;"> </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Karin. Nu kommer jag ihåg. Jag såg
ett namn i gästliggaren. Kevin ... något?”<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Du är fr</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">ån Sverige?" sa han.</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">“Hörs
det?”</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">“Du
förstår, jag är ett språkgeni. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">Du har inte jobbat här i England </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">så länge, väl?" sa han </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">och </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; text-indent: 14.2pt;">slukade de sista dropparna i ölglaset. </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">Han vred på huvudet</span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;"> och knäppte ett par </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">gånger </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">med
fingrarna.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Urs</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">äkta?" sa barmannen med eftertryck och utan att sluta
torka ölglaset han höll i. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">"Ville ni något?"</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Ett glas vin och en </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">öl. Thank you.”</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%;">"Som ni </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">önskar", sa bartendern med
tillgjord röst och gjorde en ful min bakom </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">ryggen på Kevin. </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">Jag
övervägde om jag skulle resa mig upp och gå. Trots den skvatt </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">befängda mannen
som satt </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">mitt emot mig och som orsakade ilande kårar av irritation </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">över hela
kroppen gjorde jag inte det. </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; text-indent: 14.2pt;">Jag satt kvar.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin: 0cm -36pt 0cm 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none; text-indent: 14.2pt;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-59264459862630368892020-09-04T14:09:00.003+02:002020-09-04T14:11:21.514+02:00Gnissel<p> </p><p class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%;"><span face="" style="background: white; color: #333333;">Vi kysser varandra. Om och om igen. Jag blir yr
av hans doft, av hans andedräkt. Jag drar med fingrarna över mina blöta läppar.
Vi står alldeles invid mitt hem. Jag bryr mig inte att kolla om mamma ser. Min
praktik på banken är en katastrof. Den enda uppgiften jag har är att räkna mynt.
Jag virrar till det. Räknar om. Räknar om igen. I pauserna dricker vi te och de
pratar. Jag tänker på honom hela tiden. Det värker i kroppen. I sängen på
kvällen vänder och vrider jag mig och kan inte sova.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%;"><span face="" style="background: white; color: #333333;">Nästa dag står vi där igen. Flera timmar. När
vi till slut säger hejdå går jag de tio stegen fram till huset. Innan jag stänger dörren ser
jag honom försvinna bort. I hallen kastar sig min syster över mig. Jag ser ett
stort monster som förmörkar rummet, som fräser och skriker.</span></p>
<p class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%;"><span face="" style="background: white; color: #333333;">”Du din …!” ropar hon så stänk av spott slungas
ut mellan läpparna. ”Du bara står där och hånglar! Tänk på mamma!”</span></p>
<p class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%;"><span face="" style="background: white; color: #333333;">Bakom henne ser jag mamma sitta i soffan i vardagsrummet.
Hon gråter. Jag springer upp på andra våningen och lägger mig på sängen. Jag
och min syster delar rum. Hon kommer inte efter mig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%;"><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4347003671911773350.post-84307872896261022642020-09-02T09:57:00.007+02:002020-09-02T10:00:28.974+02:00Gemen<p><span face="" style="background-color: white; color: #1d2129; font-size: 10.5pt;">Det var det som var det
värsta. Att vara totalt maktlös. Inkastad och inlåst bakom galler av stål som
inte rörde sig en halv millimeter ens om han skakade så hårt han kunde. Han var en
ickeperson. En anonym person utan namn, identifierad enbart med ett nummer, 145375.
Det var han. Det fanns ingen chans i helvete att komma undan vakternas blickar. </span></p><p><span face="" style="background-color: white; color: #1d2129; font-size: 10.5pt;">Dygnet runt, när som helst, kunde de dyka upp och lysa med sina skarpa
strålkastare till ficklampor. Rakt i ögonen. Avsiktligt bländade de honom. I
protest kastade han sig åt andra hållet, så britsen klagade högt. Ryggen ut mot
cellen. </span></p><p><span face="" style="background-color: white; color: #1d2129; font-size: 10.5pt;">Det var förstås ingen tillfällighet att de kom nästan varenda gång han halvminuten
innan han börjat meditera. Det var så gement. De visste mycket väl att det var
yoga och meditation som höll honom ifrån att braka samman helt. Nu skulle han iväg
på ännu ett meningslöst förhör innehållande hot om våld och strängare straff. Det
var tortyr. Han skulle aldrig i livet skriva på ett erkännande. Aldrig.</span></p><p><br /></p>http://tittelina.blogspot.comhttp://www.blogger.com/profile/02887479126172736728noreply@blogger.com5