Min novell

Min novell
Ny novell utgiven på HOI förlag

torsdag 14 oktober 2010

Mönstret var framträdande (skrivpuff 14 okt. om experiment)

Det var något galet med min kropp, jag såg ner på bröstet. Mitt skrik ekade mellan väggarna i sovrummet.

– Vad är det som händer?, ropade Lisa, varför väcker du mig?

Jag var översållad av tunna nålar. Tillsammans med instuckna säkerhetsnålar bildare rader av knapp- och synålar vackra mönster på min överkropp. Jag drog in andan. Sköna vågmönster, konstaterade jag torrt trots den iskalla ångesten som flög genom mina nerver. Var kom det ifrån? Varför hade jag inte känt något? Får jag bort det? Jag rusade fram till en spegel som hängde på väggen. Vände mig halvt om. Ryggen var full med likadana nålar!

– Titta Lisa, kolla mitt bröst och rygg!

– Martin! Martin! Vad har du gjort?!

– Det är det som känns så absurt! Jag har inte gjort någonting. Jag vaknade så här.

– Så infernaliskt äckligt.

– Du får hjälpa mig att ta bort nålarna.

– Nej, du är galen, det kan jag inte, Lisa riste till i häftiga frossbrytningar, det måste du göra själv.

Hur skulle det gå till? Jag var tvungen att experimentera. Testade genom att sakta, sakta, oändligt försiktigt ta tag i en nål, dra genom huden, utåt. Det kändes lite läbbigt, men jag klarade det. Två mörka punkter trädde fram efter nålen. Jag provade en till och en till. Värst var säkerhetsnålarna. De var lite tjockare än de andra nålarna. Det smärtade när jag lösgjorde nålen från säkerhetshättan. Den tunna huden drogs isär. Det var nödvändigt att ta pauser då och då från min originella sysselsättning. Kraftlösheten tog över och jag kände mig skelögd av pillandet. Lisa hämtade starkt svart kaffe, muggvis, som gjorde att jag hjärnan spratt till och jag blev piggare en stund.

Arbetet tog hela förmiddagen. När jag var klar såg det ut som att jag hade en stor grå tatuering på bröstet. De små pyttehålen som bildats av nålarna formade läckert böljande, olika långa och breda vågor.

– Men ryggen då, du måste hjälpa mig med ryggen.

– Men du Martin, det var ju snyggt! Läckert! Hur länge tror du det håller? Mönstret alltså.

7 kommentarer:

  1. Det kan dâ inte vara enkelt att vakna med alla dessa nâlar; Fint beskrivet.KUnde se ALLA nâlarna.
    Mina märliga tecken blir till pâ min franska dator. Vi är inte helt kompisar ännu.

    SvaraRadera
  2. Jag såg också nålarna och ryste in i märgen. Hur i all världen fick du iden till denna fantastiskt fantasifulla historia?
    Briljant var den

    SvaraRadera
  3. häftigt äckligt roligt mycket fantasifullt!

    SvaraRadera
  4. Ja, vilket experiment! Häftig idé. Äckligt vet jag inte om jag håller med om - vanliga tatueringar görs ju också med nålar. Och dem gillar jag.

    SvaraRadera
  5. Ja verkligen fantasifullt rolig text och målande

    SvaraRadera
  6. Ojoj, udda och inlevelserikt! Snyggt och läsvärt.

    Kanske maträtten är lite inspirerad av Kassler Hawaii, jag vet inte. Och det var väl sådär, både första och andra gången...:)

    SvaraRadera